En tårta för att fira de 50… bloggposterna!
Idag fyller jag femtio. Ja, inte år utan bloggdagar. Som jag skrev för 50 dagar sedan, den 2 mars, så handlar #Blogg100 om att skapa kvalité genom kvantitet. Skriv ofta och mycket så blir du bättre på att skriva.
Och ta mig tusan, det verkar stämma! Nu kanske inte jag ska bedöma mitt eget arbete, men nog har skrivandet som process och som genomförande förbättrats något så här långt. Min största kritiker, och här drar jag utan att skämmas paralleller med gamle skräckmästaren Stephen King, är min kära fru. När jag ser henne dra på smilbanden medan hon läser något jag skrivit, ja då vet jag att jag lyckats (just denna mening räknas såklart inte)!
Att skriva är svårt. Skitsvårt! Att skriva så andra läser är ännu svårare. Att skriva så andra läser allt du skrivit finns inte. Tror jag i alla fall. Men kan man få någon annan att läsa (förutom frun då) någon gång då och då så vill jag kalla det för att vinna. Eller göra mål. Eller ett frivarv! Just nu har jag faktiskt ingen aning om jag lyckats med detta. Tekniken sviker mig nämligen. Här på Lammlur har jag haft statistik inbyggd, men eftersom sajten har fått hicka i omgångar har statistiken helt enkelt givit upp. Så… jag vet inte. Jag vet inte ens om det betyder något för mig…
Däremot ska jag börja kika igenom vad jag skrivit under dessa 50 senaste dagarna. Och är det något jag känner mig lite extra stolt över kommer jag länka till texten från Facebook. Jag har visserligen redan gjort det lite då och då. Mest i början, men även så sent som igår (kunde ju inte låta bli när det handlade om min favorit bland långkallingbärare), för att se vilken feedback jag får. Eller sågningar. Jag riskerar ju att bli sågad också. Med tanke på vad jag ibland skriver om så finns det en viss risk för sågningar…
..men det är ju bara en mindre konstruktiv variant av feedback!
#Blogg100
Bildcred: Sweet Pea 0613 under Creative Commons BY-NC-ND
