En öppning i isoleringen av fastlandet

Ett skepp kommer lastat... oavsett om Visbys hamn är öppen eller inte. Eller så hoppas vi i alla fall!

Ett skepp kommer lastat… oavsett om Visbys hamn är öppen eller inte. Eller så hoppas vi i alla fall!

Nu ska Fårö få sin bro, och Slite ska bli reservhamn. Det var i alla fall den informationen som Trafikverket gav oss i veckan. Det var ju bra. Väl?

Jag är varken för eller emot en bro. Bortsett kanske då att jag, när det handlar om en annan ganska stor ö i de svenska vattnen, hävdat att en bro förvandlar en ö till en halvö. För med en fast förbindelse med fastlandet så… försvinner ö-begreppet?!? Fast det är det väl kanske bara jag som tycker. Vad jag däremot vet är att det ska vara de boende på Fårö och inga andra som har den avgörande rösten här.

Däremot tycker jag att det är bra om Trafikverket kan agera snabbt för att se till att Gotland får den så viktiga reservhamnen den förtjänar. Det är inte en dag försent! Att Slite å andra sidan ligger ”fel” på ön är ett viktigt argument. Skulle Visby hamn bli otillgänglig är det inte den bästa lösningen att tvingas runda ön, och i en militär situation är den rent av dålig.

Men låt oss lyfta blicken lite. Om Trafikverket kan fixa Slite hamn under 2018 så är det väldigt bra. Om sedan krutet kan läggas på att iordningställa en reservhamn på västsidan, varför inte i Kapelshamn eller Klintehamn, så har vi sedan en fullgod och trygg lösning för ön.

Och det borde Trafikverket hinna fixa innan nästa upphandling av Gotlandstrafiken. Eller hur?

Gotlands bortkopplade framtid?

Är Gotland en del av Sverige och har vi en gemensam framtid? Eller är verkligen Östersjön så avgrundsdjup som den verkar upplevas av vissa fastlänningar? Bild från Wikipedia.

Är Gotland en del av Sverige och har vi en gemensam framtid? Eller är verkligen Östersjön så avgrundsdjup som den verkar upplevas av vissa fastlänningar?
Bild från Wikipedia.

Jag är väldigt nyfiken på vad regeringen vill med Gotland. Ja, jag var precis lika nyfiken på den förra regeringen också, så den diskussionen kan vi släppa på en gång. För i mångt och mycket är det en tjänstemannafråga snarare än en partifråga, även om politiken bär huvudansvaret och bestämmer riktlinjerna för tjänstemännen. Och tar de avgörande besluten.

Jag är nyfiken eftersom jag har ögnat igenom Trafikverkets mastiga lilla nationella plan för Sveriges transportsystem. Och vet ni vad? Gotland finns inte med där. Ja, ön nämns. Men i stort sett bara som en del i listorna över satsningar i stockholmsområdet. Ska vi vara riktigt ärliga så är vi inte ens med i listorna, utan finns med som ett litet bihang i rubrikerna.

Det är allt. Det vill säga… inget!

Sedan har vi utredningen som spolade en tredje elkabel till ön. Den som skulle göra det möjligt för Sveriges vind- och solsäkraste landsända att producera och exportera el. Men det var tydligen inte samhällsekonomiskt försvarbart, i alla fall inte ur rapportförfattarnas ögon. Istället sade ansvarig minister ABCD att man överväger att göra ön till ett pilotprojekt för att bli självförsörjande på energi. Men pengar och en tidsplan fanns inte. Ännu.

Så lägger vi till min gamla favorit Gotlandstrafiken. Den som trots chansen att skapa något nytt, utvecklingsbart och framtidssäkert istället blev… samma som förut. Fast dyrare. Framförallt för de som behöver ta sig från och till ön.

Så vad vill Sverige med Gotland?

Nyttan av ett Sveriges ”tvibo”

Vem är på flykt? Vem är det som jagar? Varför flyr någon från en som jagar? Bilden kommer från en scen i filmen "Frankenstein" (1931), regisserad av James Whale.

Vem är på flykt? Vem är det som jagar? Varför flyr någon från en som jagar?
Bilden kommer från en scen i filmen ”Frankenstein” (1931), regisserad av James Whale.

Jag stack ut hakan lite idag. När man gör det på sociala medier får man räkna med att få mothugg, och så även denna gång. Men det satte samtidigt igång en annan, parallell tanke hos mig. En tanke om rättssäkerhet.

Om jag förstod Wikipedia rätt, så infördes begreppet ”kyrkofrid” av Birger Jarl på 1200-talet. Magnus Ladulås såg sedan till att det verkligen blev till en lag. För den som inte känner till det (och inte orkar klicka på länken jag just gav er) så handlade kyrkofriden om att ingen fick lov att attackeras eller tillfångatas i kyrkan. Det var ett ”tvibo” som vi sade när jag var liten. En säker plats.

Ska alla gamla traditioner behållas? Ska alla brott ha en ”pausknapp” beroende på var man befinner sig? Det var några av frågorna som ställdes till mig i tråden som följde på facebook. Frågor som jag inte kan svara på, för jag har inte kunskapen om vad som ska bevaras eller hur brott ska graderas.

Men så slog mig tanken… när det gäller kyrkofriden, kan det inte ha varit en reaktion på sin tid? Ett försök att tvinga fram lite eftertanke. Att skapa en möjlighet till en rättvis utgång i en svår situation? Helt enkelt ett första försök att skapa ett rättssäkert samhälle?

1200-talets Sverige var nog inte ett drömsamhälle. Jag tror nog att den som skrek högst, var starkast och kunde få folk med sig, också kunde skapa uppbåd som helt enkelt kunde ta lagen (och mycket annat) i egna händer. Jag tror att en tanke med en fristad, ett ”tvibo”, var att skapa ett tillfälle för eftertanke. Jag tror att i ett samhälle som 1200-talets Sverige, så var prästerna de som hade lite mer kunskap. Åtminstone ibland. Att prästerna visste att lyssna, medla och ställa den där viktiga frågan ”varför?” när någon kom med ett påstående.

Eftertanke. Reflektion. Lyssnande

I ett rättsosäkert Sverige fyllde säkert en fristad en nyttig funktion. Jag tror vi kanske behöver fler fristäder idag också.

Sverige isolerat en vecka framöver

Vill du till fastlandet i veckan? Tänkte du ta med bilen? Göm det...

Vill du till fastlandet i veckan? Tänkte du ta med bilen? Göm det… Klicka på bilden så kan du se hur det ser ut om du försöker ta båten med familjen och en bil.

Låt oss göra ett litet tankeexperiment… personligen tycker jag det är skrämmande.

Tänk dig att du har en nära släkting någonstans i Sverige. Det är kanske ett av dina barn som rest till en kusin i Västerås, eller dina föräldrar som bor i Jönköping. Och tänk om det där otänkbara plötsligt händer. En olycka. Ett sjukdomsfall. Oavsett vad så måste du snabbt ta dig till fastlandet.

Det är svårt att planera när du måste agera snabbt och resolut. Det är bara det att… du kan just nu inte komma ifrån ön! I alla fall inte med förhoppningen att snabbt kunna ta dig vidare från Nynäshamn eller Oskarshamn eller Västervik. Allvarligt talat så är Sverige i stort sett isolerat från Gotland just nu om du skulle behöva ta med dig bilen.

Jag tror det var lika illa under helgen som gick, men idag när jag försökte boka en tripp till fastlandet så gick det inte. Två vuxna och två barn. Med bil, eftersom det är lite svårt att ta sig vidare snabbt. Såvida du inte ska hoppas på att bussar och tåg ska klaffa i varandra.

Gissa min förvåning när jag inte kunde ta mig från ön. Inte förrän nästa måndag, prick en vecka senare. Ska jag ha med mig hunden, för det är ju inte alla som kan lämna ifrån sig den fyrfota familjemedlemmen, så skulle det ta ännu längre tid för att få en djurplats.

Ja, jag gnäller om Gotlandstrafiken igen. Nej, det är inte Destination Gotland jag hackar på. Det är svenska staten och deras vägran att ge hela Sverige samma möjlighet. Just nu har vi inte ens någon infrastrukturminister, men allvarligt talat så har de två senaste inte heller bidragit nämnvärt för att lösa detta. Speciellt inte när den senaste upphandlingen gjordes.

Som vanligt är det vi gotlänningar som får betala priset. Visst, det är kul att vi ha haft så många härliga besökare på ön. Och givetvis måste även de få komma hem nu när sommaren är slut.

Men inte fanken stänger man av E4:an bara för att det är många bilar på vägen?