Ett samtal mellan mig och ett syskonbarn. Om min yrkesroll, vilket är nog så svårt att förklara för vuxna…
”Av små barn och fyllon får man veta sanningen” tror jag är ett uttryck. Jag väljer i alla fall att tro det, och jag vill framförallt tro det efter igår. För även om det inte var sant, så fick det mig att må lite, lite bättre.
..vilket snabbt ändrade sig strax därefter. Men just det väljer jag att bortse ifrån.
Hela klanen träffades igår hemma hos mina föräldrar. Minus en av mina bröder och ett syskonbarn som båda jobbade. Men det var två av tjugotvå, så jag räknar det som om hela klanen var på plats. Och det var då ett av syskonbarnen tittade upp och frågade mig:
– Mattias, vad jobbar du med?
– Jag är kommunikatör, svarade jag och det var ungefär här som min hjärna började jobba med följdfrågan ”vad gör en kommunikatör”? Av alla frågor jag brukar få så är just det kanske den vanligaste som brukar komma. Jag blir alltid lika ställd av den frågan, för… vad gör jag egentligen?
För stunden väljer jag nog att länka till vad Sveriges kommunikatörer säger om yrkesrollen, för allvarligt talat så är det inte så lätt att beskriva. Och ännu svårare blir det när jag ska beskriva det för ett barn. Att jag jobbar mycket med min dator? Att jag fotograferar? Skriver?
Mycket riktigt kom följdfrågan. Men innan jag ens han öppna munnen med ett aldrig så informativt svar som brukar börja med ett eftertänksamt ”Ehh…” så svarade han sig själv. Som om svaret var lika självklart som att jag stod där framför honom.
– Bygger med lego!
Nej, jag bygger inte med lego på jobbet. Kanske jag borde göra det, men inte just nu. Vem vet, en dag kanske jag gör det på arbetstid. Jag kan inte sticka under stol med att det skulle vara roligt, men jag tror jag är lite för… stel… i min fantasi. I alla fall jämfört med hur jag sett barn bygger idag. Men visst skulle det vara kul!
Mindre kul var det när ett annat syskonbarn lite senare såg upphöjningarna efter blodkärlen på min ena underarm.
– Shit! Vad gammal du måste vara.
Det var lite för mycket sanning för mig under en och samma kväll…
