Passing throu history, part två

Ikväll igen? Efter en heldag vid Rucklet? Okej då...

Ikväll igen? Efter en heldag vid Rucklet? Okej då…

Det är fyra filmer va? Fyra som gått på bio, och en som just släppts på den stora duken? Eller hur?

För då kanske jag kan börja skriva igen, typ vilken dag som helst? För det här ska ju vara den fjärde delen. Det säger i alla fall barnen.

Undrar om jag ska introducera dem för Tolkiens underbara värld á la Peter Jackson nästa helg..?

När tillvaron är halv

Filmkonvolut

Filmtajm. Just kvällens film har något gemensamt med mitt liv. Den kom samma år som jag och Anneli flyttade ihop. Alla andra liknelser undanbedes vänligt men bestämt…

Ungefär halva jag saknas just nu. Det är typ den bättre hälften, och hon är med jobbet i Göteborg. Så därför är jag halv, och det är något jag vant mig av med. Rejält!

Jag är inte längre där. Att vara själv alltså. Jag vet inte om jag någonsin varit där över huvud taget, men något hände 1996 och detta något har haft en peak ända sedan 1997. Varje hack i den tidslinjen har väldigt sällan varit av godo…

Värst är det att lyckas komma i säng i rimlig tid. Även där blir det halvt, för en dubbelsäng är gjord för två och att ligga där själv orsakar bara en rejäl snedfördelning av de kroppsliga resurserna. Dessutom är två timmerdragare alltid dubbelt så många som en. Hälften är bara bra om det handlar om en riktigt äcklig dessert.

Men det finns fördelar med att vara själv. Faktiskt. Ikväll stavades den ”The Lost World – Jurassic Park”. Det är nummer två i den gamla serien om dinosaurier som Steven Spielberg gav livet åter. Min bättre hälft är inte allt för glad i actionfilmer, och Jurassic-serien är inget undantag. Så därför kunde jag och sönerna beta av ytterligare en film i den fyrdelade box vi köpte i vintras. Nu är det två kvar. Plus en massa andra filmer som inte funkar att se när familjen är samlad.

Så många filmer, så lite tid. Men jag föredrar att ha frun med mig i tevesoffan…

Old Man Logan

Gillar du superhjältar på bio i allmänhet, och mutanter i synnerhet, så vet jag en film du borde se...

Gillar du superhjältar på bio i allmänhet, och mutanter i synnerhet, så vet jag en film du borde se…

Ibland lever fantasin vidare. Jag vet, det är lite av en klyscha. Men den här gången är det inte min egen fantasi jag går loss på. I söndags var jag med vänner och såg ”Logan – The Wolverine” på bio. I min fantasi ser jag filmen om och om igen…

Jag ska inte sabba filmen på något sätt. Jag vet att en film är ens egen tolkning när du ser den. Precis som all annan konst. Jag har läst om Wolvie ända sedan han hette Järven. Ja, jag är så gammal att alla seriefigurer hade svenska namn. Läderlappen. Spindelmannen. Mirakelkvinnan. Dubbelansiktet… Logan, aka Wolverine, hade kodnamnet Järven och John Byrne tecknade serierna. På den tiden.

Hugh Jackman har gjort Logan på bio sedan år 2000. Med den äran, och jag hoppas han inte ger upp rollen ännu. I seriernas värld har Logan varit Wolverine från spädbarn till riktigt, riktigt gammal, och med tanke på hur datortekniken gått framåt (jag kan nog nämna ett barns rörelsemönster som inte är helt verkligt i filmen jag just sett) så kan nog herr Jackson jobba lääänge till med sin rollfigur.

Och om han vill. Jag vet faktiskt inte om det behövs längre…