En åskgud det slår gnistor om

Chris Hemsworth och Tom Hiddleston som Thor och Halvbrorsan Loki. På något sätt är de Marvels Helan och Halvan anno 2017… Bild från IMDB.COM

Nej, jag är inte något större fan av Marvels karaktär Thor från Asgard. Inte ens i serierna. Allvarligt talat så är den snudd på odödlige killen med hammaren till och med tråkigare än Superman. Och då vet ju alla att jag gillar killen från Krypton. Bådas problem är att det är svårt att ta karaktären till sig när den är snudd på ofelbar. Ofelbar och odödlig.

Det finns risk för ett stort *gäsp* här. Märkligt nog så är det precis tvärt om!

Nu har jag sett i stort sett alla filmer med Thor i Chris Hemsworth gestaltning. Och visst har filmerna ett problem enligt ovan. Behållningen har i stort sett bestått i slapstickhumorn som uppstår i kulturkrockar plus det faktum att nästan varje scen där Tom Hiddlestons Loki och Chris Thor käbblar med varandra är roliga. Men i övrigt har det varit… sådär.

Fram tills nu. ”Thor: Ragnarok” är en riktigt bra superhjältefilm. Det vill säga om man klarar av att släppa den egna illusionen om att man ska vara ”cool” och bara gilla smala filmer. ”Thor: Ragnarok” är hur kul som helst, har fantastiska karaktärer, timing och rätt så bra datorrenderingar. Plus alla referenser till övriga marvelfilmer, Cate Blanchett som Hela samt sekvensen med Doktor Strange.

Och Tom Hiddleston som Loki. Hans komik som skurkwannabee gör bara det filmen värd att se. Flera gånger!

Att besöka Paris, och hoppa över Paris

Tid och timing är allt. Nästan! Det gäller också att veta vad du vill göra, och vad du ska prioritera. Ibland... är inte valet allt för svårt! Fotot är taget av min fru Anneli Wahlgren. Jag fick låna den till denna text.

Tid och timing är allt. Nästan! Det gäller också att veta vad du vill göra, och vad du ska prioritera. Ibland… är inte valet allt för svårt!
Fotot är taget av min fru, Anneli Wahlgren. Jag fick låna den till denna text för vi tyckte båda att den passade.

Jag satt på jobbet här om veckan och var lite småkaxig. Jag fånade mig, för i veckan som gick så var vi i Paris, och jag kunde inte låta bli att skämta lite inför resan om att vi knappast skulle se klassikerna som Eiffeltornet och Louvren. Vi skulle ju till Disneyland Paris, och inte Paris Centrum. Eftersom jag heller inte är så mycket för att resa, så hävdade jag att ”det finns alltid Google Earth”.

Ja jäklar vad rätt jag fick! För Disneyland Paris är ett resmål som du inte betar av på en dag. Eller två. Inte ens tre dagar räcker till allt du vill göra, och då blir det till att kompromissa. En gammal stålkonstruktion som du sett på bild och i filmer hur många gånger som helst, eller plocka fram barnet i dig och njuta av åkturen? Bokstavligen?

Vi valde det sista. Vi hade från början valt en resa med barnen för att se något vi aldrig tidigare sett, och vi fick det i kubik. Och lite till. Bredvid Disneyland Paris ligger dessutom Walt Disney Studios vilket bara det skulle räcka för en tvådagars vistelse. Minst!

Båda anläggningarna är gigantiska. Vi hann faktiskt inte vandra runt över hela områdena, och var inte ens nära med att hinna åka alla attraktionerna eller se alla sevärdheter. Visst åkte vi några kassa banor, och såg några usla visningar, men andra var helt enkelt fantastiska. Vi klev upp klockan sju varje morgon och var i parkerna från 8 på morgonen till nio på kvällen. Vi stod i timslånga köer, grälade om var vi skulle käka, skrattade och förundrades över vad vi fick se och uppleva, och stöp i säng efter att ha avslutat kvällen i butikerna i Disney Village. Som bland annat hade en officiell Lego Store!

Och ska jag nämna bara en grej specifikt i parkerna så är det avslutningen på kvällarna, projicerad på disneyslottet med fyrverkerier och pyroteknik. Den är värd att vänta på!

Vi hade tre dagar och fyra nätter i Paris. Vi såg inte skymten av Paris. Vi hade helt enkelt för roligt för det!

Passing throu history, part två

Ikväll igen? Efter en heldag vid Rucklet? Okej då...

Ikväll igen? Efter en heldag vid Rucklet? Okej då…

Det är fyra filmer va? Fyra som gått på bio, och en som just släppts på den stora duken? Eller hur?

För då kanske jag kan börja skriva igen, typ vilken dag som helst? För det här ska ju vara den fjärde delen. Det säger i alla fall barnen.

Undrar om jag ska introducera dem för Tolkiens underbara värld á la Peter Jackson nästa helg..?