Gå, gick, gått… långt för att vara jag

Thule station under en resa med Gotlands museijärnväg.

Man kan gå långt i sitt liv. Fast ibland är det skönt att få skjuts…

Det enda vi med säkerhet vet, det är att vi inte har en aning om vad framtiden har på gång för oss. Om någon till exempel skulle ha berättat för mig för fem år sedan att jag med jämna mellanrum skulle pilgrimsvandra så hade jag knappast trott dem. Om någon för bara lite drygt två år sedan skulle påstå att jag varje morgon skulle kliva upp i svinottan och ta en rask morgonpromenad, oavsett väder, skulle jag tro att de var galna.

Men dåtidens framtid har omvandlats till dagens verklighet. Jag jobbar på ett ställe där pilgrimsvandringar är en realitet (och en del av företagshälsovården), och en läkare lyckades skrämma upp mig tillräckligt för att åtminstone till en viss del följa hälsorådet. Så framtiden hade verkligen överraskningar beredda för mig.

Sedan är det lite extra roligt att i stort sett de enda gångerna jag inte tar min morgonpromenad är just samma dagar som jag ska pilgrimsvandra. Man måste ju unna sig att skolka lite från plikterna ibland.

Och har man tur får man åka museijärnväg tillbaka samma väg som man just gått…

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.