Med alarmister i gotlandsradion

Det är viktigt att belysa problem. Men säkerställ att det verkligen är problemet du belyser, och inte ett symptom på ett mycket värre problem.

Det är viktigt att belysa problem. Men säkerställ att det verkligen är problemet du belyser, och inte ett symptom på ett mycket värre problem.

Allvarligt talat trodde jag vi begravt den här debatten. Den är över två år gammal. Jag trodde vi gått vidare och siktat in oss på de verkliga orsakerna. Att vi lyft oss lite, släppt symptomjakten till förmån för de verkliga problemen. Men så ramlar vi ner i alarmisternas hjulspår igen…

P4 Gotland intervjuade idag ”Åse Victorin, specialist i barn- och ungdomsmedicin, skolläkare och föreläsare” som det står på deras hemsida. Och jag ska absolut inte ta ifrån henne den kunskap hon besitter, och mycket av problemen hon ser bland ungdomarna är mycket riktigt ett problem. Men bara det att hon, och programledaren, använde sig av just ordet ”skärmtid” räckte för att slå på varningsljuset hos mig.

”Skärmtid” är förmodligen en av de dummaste och mest felaktiga uttrycken som finns vad det gäller människors användning av informationsteknologi. Och detta slarvigt använda ord används nästan uteslutande för att beskriva något negativt. Något katastrofalt. Något… alamistiskt!

Fråga dig själv; Vad är ”skärmtid”? Är det den tid du sitter lutad över din telefon? Är det när du tittar på din surfplatta? Eller datorn? Är det datorn och allt som har med internet att göra? Är det när du skriver ett brev? Tittar på film? YouTube? Spelar spel som Tetris, eller Counterstrike?

Vad är skärmtid?

Är boken en skärm? Tidningen? Är det skillnad om boken eller tidningen läses på en läs- eller surfplatta? Åse Victorin sade, som jag uppfattade det, att all ”skärmtid” verkligen var all ”skärmtid” oberoende vad du gör. Är då en film skadligare att se på en datorskärm jämfört med att se samma film på din teve? Eller att gå på bio och stirra på en 15 kvadratmeter stor skärm två timmar i sträck?

Jag tror inte på detta. Det finns åtminstone två mycket viktigare frågor. Den ena är hur länge du gör något. Den andra är vad du gör. Allt är skadligt i för stora mängder. Och det är, i längden, skadligare att spela ”stressiga” spel jämfört med ”lugna” diton. Ingen, absolut ingen, mår bra av stresspåslag flera timmar om dagen alla dagar i veckan.

Därefter har vi nästa nivå. En ännu viktigare nivå. Det är föräldrarnas ansvar över sina barn. Föräldrars medvetenhet om vad barnen gör, vilka spel de spelar och vilka kontakter de har på nätet är lika viktigt där som i det verkliga livet. Precis som i det verkliga livet påverkas också barnen av sin livssituation, och det kan vara precis lika mycket verklighetsflykt att börja ta droger som att fly in i en annan fiktiv värld. Det tillfredställer precis samma beroendecentrum i hjärnan och det är precis lika lätt att trilla in i vilken av dessa beroenden om barnet har anlag för detta.

Att prata om ”skärmtid” och hur skadligt det är, är som att prata om hjul och mena att det är farligt. Precis så dumt och uddlöst är det, och jag önskar att media kunde låta bli att ge dumheten näring och istället prata om hur vi tar hand om våra barn på bästa sätt.

Eller prata med våra barn!

För den nyfikne finns det hur mycket som helst på nätet, och länkar i länkarna. Följ tråden Emanuel Karsten hade på sitt Twitter, eller vad kommunikationsbyrån Salgado skrev så sent som i februari i år.

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.