Envishetens seger

Ibland är det läge för att klappa sig själv på axeln lite. Det går att tycka att man är lite, lite bra och förtjänar att sträcka på sig en aning. Ibland!

I onsdags var det inte så. Visst lyckades jag fixa tillbaka adminläget, och visst insåg jag att det var dags att ta hjälp av supporten, men i övrigt kände jag mig lite lätt… tekniskt inkompetent.

Men några vändor med supporten gav flera tips som inte ledde så värst långt. Och när inget händer så blir man lite otålig, och när man blir otålig så försöker man på nytt. W00t! Jabba! Hurra!!! Jag lyckades! Lite l33t hax, logiskt tänkande och så givetvis tur och jag hade lyckats med att uppgradera sajten manuellt. Lite mera pill, och ytterligare lite tur, så klämde jag in det tema jag var ute efter (och som behöver myyycket mer eftertanke för att få att se bra ut).

Nu ska jag bara lyckas med att klämma in mina tweets också…

En begränsning bland andra

Ja, jo, det vill väl till att bita i det sura äpplet (lägg av. Jag hade väl aldrig skrivit så om jag hade menat Apple). Jag har lyckats krascha den här sajten ett par gånger, mest för att jag varit lätt arrogant och tänkt att ”jag kan nog fixa detta. Man har väl varit med sedan tidernas begynnelse”.

Men nu får det räcka! Jag har tampats med att uppgradera Lammlur till WordPress senaste version, utan att lyckas. Istället har jag försökt fixa så att mina tweets ska dyka upp i högerspalten, utan att lyckas med det heller. När jag till sist hittat en metod som kan fungera för tweetsen (det var ett flertal innan som inte gjorde det) så kräver den inte mindre än den senaste versionen av… här kommer det… WordPress.

Igenom hela den ovan beskrivna processen har jag haft den där lilla ängeln på axeln som viskat i mitt öra att ”mejla supporten! De har lyckats hjälpa dig tidigare”. Men inte då! För på den andra axeln har hans motpart, den lille jäveln med horn och svans, suttit och förkunnat att ”lägg av! Du har varit med förr. Php är som asp lika mycket som det är html. Testa lite så fixar du det”!

Nu vann högmodet, och jag lyckades krascha sajtens adminläge… Fan! Var hade jag lösenordet till supporten?

Att lukta på rikedomen

20120125-204714.jpg
Lite har det alltid grämt mig. Jag följde inte min impuls och stödköpte aktier i Apple Computer i mitten av nittiotalet. Jag har stått vid sidan om och sett en av de mest fantastiska företagshistorierna passerat förbi. Hade jag vågat satsa så hade pluringen rullat på kontot nu…

Eller inte! Oavsett vad jag någonsin gjort med aktier så har jag aldrig varit den gamblern jag önskat att jag vore. Optioner hit och aktier dit, det har aldrig varit min tepåse. Drömma kan man, mer än så blir det inte när det gäller att satsa på det där livsförändrade ”klippet”!

Men i morse vände det! Jag insåg att även om jag hade satsat de där pengarna och investerat dem i Apple Computer, så hade jag inte varit lyckligare idag. Jag hade inte sett mina slantar öka hundra gånger om. Tvärt om hade jag nog mått något sämre…

..jag hade troligen fegat ur och sålt rubbet så fort det blev plus på aktiekurvan! Jag hade vrålat ”sälj” när aktien gått upp till tio, tjugo eller kanske till och med femtio dollar. Långt innan 460 dollar. Och fått leva med vetskapen att om jag varit liiite mera uthållig så hade jag varit rik idag.