Några bilder. Bland många andra. Väldigt många andra. För många?
Jag passerade en liten… milstolpe i fredags. Och jag har ingen aning om jag ska vara stolt, rädd eller skämmas över det. Visst, jag är väldigt nöjd med att jag passerade den tillsammans med min fru. Det hade känts lite märkligt om det hade varit med någon annan.
Inte för att jag tror att hon skulle ta alltför illa upp. Faktum är, att jag tror att hon inte ens skulle bry sig över huvud taget. Det är faktiskt så illa. Hon skulle inte ägna det en tanke, inte på samma sätt som jag gör. Okej, kanske lite. Jag tror faktiskt att hon eventuellt skulle säga åt mig att ta bort den. Plus några till. Men bara om hon skulle orka bry sig.
Eller om det dök upp på teven. Då hade hon nog härsknat till lite. Speciellt om jag inte tagit bort det efter att hon bett om det. Det skulle bli lite för tydligt även för henne. Om hon brydde sig.
Jag nämnde att det var en liten milstolpe. Inget större, sett till den större bilden. Men siffran är stor. Sex tusen, och mycket mer i megabyte räknat. För trots mina uppoffringar, trots alla backups och migrationer och kopieringar och raderingar så… har jag passerat sex tusen bilder i min telefon.
Summerat tror jag faktiskt jag kan påstå att jag har fler bilder i min telefon än vad min mor tfotograferat. Under hela sitt liv. Det är faktiskt ganska märkligt, men framförallt lite onödigt. Jag har kommit så långt att jag knappast lär gå igenom och sortera bland bilderna jag har, utan bara lägga över dem på en hårddisk eller två.
Så vad föreställer den jubilerande bilden, den som via Apple TV:n riskerar att slumpas fram på teven? Jo, min fru såklart. Smygtagen medan vi renoverar tvättstugan.
Jag tycker hon är snygg i sina snickarbrallor!
