Med hjärtat i jobbet, jobbet i hjärtat

Lite av det bästa av två världar? Kan du balansera jobbet med din fritid, och kunna jobba med dina hjärtefrågor, har du tur i yrkeslivet. Tycker jag...

Lite av det bästa av två världar? Kan du balansera jobbet med din fritid, och kunna jobba med dina hjärtefrågor, har du tur i yrkeslivet. Tycker jag…

Jag vet, jag skryter ganska ofta över mitt jobb. Jag har den lilla sköna defekten i hjärnan som gör att jag anammar min arbetsplats kultur, moral och anda fullt ut. Eller så får jag chansen att byta jobb ifall dessa går på tvärs med mina egna hjärtefrågor. Det sistnämnda har lyckligtvis inte hänt allt för ofta under mitt yrkesverksamma liv.

Just nu är det faktiskt lättare än någonsin att stanna kvar!

Att jobba med huvudfrågor som medmänsklighet och kärlek till din nästa är ett drömjobb. Att få jobba för en stor organisation, den största i Sverige, innebär att jag får låta hjärtat svälla lite extra. Jag får jobba med att plocka fram det renaste ljuset ur mitt inre för att skapa förutsättningarna för att skingra mörkret från våra gator, gränder och andra människors hjärtan.

Jag har ingen aning ifall jag gör ett bra jobb eller inte. Men jag försöker. I närtid har jag styrgruppsmöte för att planera organisationens aktiviteter under världens största demokratievent. Ni vet, det där som genomförs här på ön. Till det mötet är jag ombedd av chefen att ta upp vilka aktiviteter denna jätteorganisation är beredd att göra, baserat på den senaste tidens utveckling. Eller, rättare sagt, om vi behöver göra något mer än det vi redan planerat.

Jag gillar verkligen mitt jobb. Jag får jobba med min medmänsklighet, och det finns inget bättre att jobba med!

Transparens: Ifall någon skulle ha missat det så är jag kommunikatör på Visby domkyrkoförsamling, Svenska kyrkan. Redan det första halvåret på nya jobbet 2014 fick jag i tjänsten jobba med Gotland för Mångfald inför det årets almedalsvecka. Då som nu ville nazister kuppa sig in i demokratins finrum, men vi var många på Gotland som tyckte det var viktigare att manifestera för det positiva i samhället. För mångfald.

Gå, gick, gått… långt för att vara jag

Thule station under en resa med Gotlands museijärnväg.

Man kan gå långt i sitt liv. Fast ibland är det skönt att få skjuts…

Det enda vi med säkerhet vet, det är att vi inte har en aning om vad framtiden har på gång för oss. Om någon till exempel skulle ha berättat för mig för fem år sedan att jag med jämna mellanrum skulle pilgrimsvandra så hade jag knappast trott dem. Om någon för bara lite drygt två år sedan skulle påstå att jag varje morgon skulle kliva upp i svinottan och ta en rask morgonpromenad, oavsett väder, skulle jag tro att de var galna.

Men dåtidens framtid har omvandlats till dagens verklighet. Jag jobbar på ett ställe där pilgrimsvandringar är en realitet (och en del av företagshälsovården), och en läkare lyckades skrämma upp mig tillräckligt för att åtminstone till en viss del följa hälsorådet. Så framtiden hade verkligen överraskningar beredda för mig.

Sedan är det lite extra roligt att i stort sett de enda gångerna jag inte tar min morgonpromenad är just samma dagar som jag ska pilgrimsvandra. Man måste ju unna sig att skolka lite från plikterna ibland.

Och har man tur får man åka museijärnväg tillbaka samma väg som man just gått…

Släpper det inte riktigt ändå…

Jag har en av Visbys coolaste arbetsplatser. Allvarligt talat. Den coolaste!

Jag har en av Visbys coolaste arbetsplatser. Allvarligt talat. Den coolaste!

Det är verkligen svårt att inte… göra lite extra. Lite mer. Som när någon ställer lite frågor och jag vet vad det handlar om och enkelt kan hänvisa vidare, ja då gör jag det!

Det går inte att låta bli. Det är ju en del av inte bara mitt jobb, utan också lite av vem jag är.

#LivetSomKommunikatör

Allt påverkar allt

Allt påverkar allt. Precis som i naturen så får det inte finnas några vakum...

Allt påverkar allt. Precis som i naturen så får det inte finnas några vakum…

Som kommunikatör bör du sitta med i företagets/organisationens ledningsgrupp. Det är sedan gammalt…

I min roll som kommunikatör för Svenska kyrkan i allmänhet, och Visby domkyrkoförsamling i synnerhet, gäller det allt som oftast att hålla munnen stängd och öronen öppna. Det är först när du lyssnat in allt som sägs, alla argument, tankar och känslor som du kan börja din färd till att förstå. Det är också sedan gammalt!

Det lustiga med att jobba som just kommunikatör är att det är väldigt sällan som du får höra något helt nytt. Du känner liksom igen det sedan tidigare. Men det gamla får en helt ny kontext, en helt ny mening, när du kombinerar det med den situation du är i för stunden. Ett äpple är kanske inte bara ett äpple när det är tillsammans med ett päron. Verkligheten är föränderlig.

Och det blir aldrig gammalt!