Med lite vatten i sikte

En pump i en vattentunna

Ingen bild från idag. Jag visste inte att jag skulle få anledning att skriva om det här. Faktiskt så hade jag inga tankar alls om att skriva om sånt här.

Bara sådär helt apropå, utan kopplingar till dagens reportage i en av morgontidningarna, så blev den där vattenfrågan så väldigt aktuell igen. I helgen som gått har jag om min fru tittat i vår väderapp från SMHI, och fått veta att på torsdag kommer det lite regn. Inte mycket, men ett par, tre millimeter. Det brukar innebära ganska välfyllda tunnor under våra stuprör.

Så medan frun ikväll pysslade om i trädgårdslandet, och vattnade lite på de nyflyttade smultronplantorna, så tog jag hand om vårt lilla potatisland. Jo, vi har ett sånt också. Förra året grävde jag upp en liten bit av tomten så det fick plats sådär en tio, femton plantor. Till i år utökade jag lite, och satta till en början några potatisar som redan hade fått iväg sina spröt en bit. Dessa spröt har redan fixat så att små gröna blad kommit upp ur jorden, så om inte frosten gör ett återbesök så hoppas jag på lite färskpotatis till midsommar.

Nej, jag har inte googlat hur länge potatis behöver växa innan den går att äta. Det får lösa sig om det vill. Annars funkar det att köpa potatis till Små Grodorna.

Hur som helst så har jag lärt mig en sak genom åren, och det är att det mesta som ska växa i en trädgård behöver lite vatten. Så därför tog jag min lilla dränkbara pump, släppte ner den i en av våra halvfulla regnvattentunnor, och stod sedan med trädgårdsslangen och lekte regnmoln. Över hala potatislandet.

Jag vattnade för att ge potatisen en liten respit till på torsdag. Jag vattnade eftersom jag vet att på torr jord rinner bara vattnet vidare. Jag vattnade för att låta torsdagsregnet återfylla tunnorna med nytt. klart och livsviktigt vatten. Först därefter kikade jag på väderappen igen. Den från SMHI. Den som nu påstår att det ska bli sol hela veckan lång.

Undrar om jag kan få vigga lite vatten från bevattningsdammen hos Lilla Bjärs. Så potatisen hinner komma till midsommar…

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.