Med tunga ögonlock och virvlande tankar

Jobbresa. En resa med väldigt fokus på jobb. Utsikten från tågen och perrongerna var i stort det enda vi hann med utöver de fyra katedralerna i skulle se.

Jobbresa. En resa med väldigt fokus på jobb. Utsikten från tågen och perrongerna var i stort det enda vi hann med utöver de fyra katedralerna i skulle se.

Gör er inga illusioner. Mina ögon går fortfarande i kors(!) efter jobbresan i veckan. Men nu är jag i alla fall äntligen hemma, och fru Wahlgren har blivit firad så som sig bör på sin årsdag. Jag vill bara helt kort berätta om vad jag jobbat med i veckan.

Fyra engelska katedraler på tre dagar, tillsammans med personal från ytterligare två domkyrkor. Allt i en gemensam satsning under Svenska kyrkans ”Dela tro, dela liv” där Stockholm, Strängnäs och Visby ska skapa individuella delar under projektet ”Katedralen som lärandemiljö”. För Visbys del handlar det om att i samarbete med några av Gotlands andra församlingar skapa ett intresse för alla öns kyrkor.

Det blev mycket på en gång. Samtidigt blev det också mycket att sätta sig in i, och otroliga mängder information som nu ska samlas in från katedralerna Westminister Abbey, Southwark Cathedral, Cathedral of St Alban samt St Pauls Cathedral. Hur bygger de sin organisation kring utbildning i katedralen? Hur välkomnar de barn och vuxna? Hur bygger de sina relationer vidare? Hur marknadsför de sig? Och på vilket sätt utvecklar de verksamheten medan den pågår?

Det blev en korvstoppning som heter duga! Glöm allt vad ”vanlig” sightseeing heter, här handlade det om att lyssna, se, känna och ställa frågor från morgon till sen kväll. Brukar ni ha egentid när ni är iväg för jobbets räkning? Jag har hört talas om sånt. Däremot såg jag inte skymten av sådana förmåner.

Förresten, nu ljuger jag lite. Jag lyckade faktiskt klämma in lite sista dagen för att handla souvenirer till barnen och en födelsedagspresent till hustrun. Precis innan återresan till Sverige. Jag hann se delar av våning fyra och fem på Hemleys…

Det har varit en fantastiskt rolig resa. Och utmattande vilket jag redan nämnt. Så tro mig när jag säger att jag kommer njuta av att krypa ner i den egna sängen, bredvid Anneli, och få en god natts sömn.

Äntligen hemma igen!

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.