Tydligen slogs ett rekord i något ikväll. Men, det här hjärtat tillhör mitt hjärta så bildcredden går till Anneli Wahlgren!
Lite pinsamt just nu. Jag menar, det är dag fem av #Blogg100 och min hjärna är blank. Spolad is. Tvättad whiteboard. Tomt A4. Vad har hänt?
Det är bara att göra som alla andra stora män(iskor) före mig. Att resolut ta tjuren vid hornen och… skylla på något annat! Och vad passar inte bättre att skylla på i dessa tider än Mellon. För det är ju självklart. Det är Mellons fel att jag inte har något att skriva om idag!
Inte att jag endast hållit mig hemma hela dagen. Inte att jag pysslat såväl inomhus som utomhus med hushållsliga saker som tvätt, utomhusbelysning och sånt. Inte att jag försökt fixa så den förstfödde kan spela Roblox på sin inloggning. Inte ens det faktum att jag snabbtittade på ett redan sett avsnitt med Mythbusters på Discovery.
Det är endast Mellons fel. Och det är på grund av Mellon jag nu sitter här, strax innan elva en lördagskväll, och skyller ifrån mig för fulla muggar. Med magen full av ostbågar, choklad, mögelost, läsk och vitt vin. Förresten, stort grattis kära ostbåge på din dag. Jag höll på att glömma den. Men det är Mellons fel att jag mår lite lätt illa och överröstar… överröstar… Äsch. Hela huset har gått och lagt sig, så min mage överröstar faktiskt ingenting just nu. Men den gör det högljutt!
Nåja. Om en liten stund ska tandfén göra ett besök här hemma. Det är bäst jag ser till att allt är förberett för detta. Det kanske annars skulle ha varit något att skriva om. Som en saga. Eller varför inte en ögonblicksskildring om ett möte med en mytisk figur? Men jag tror faktiskt att den historien bör skrivas av någon annan än mig just nu.
Jag har ändå lyckats fylla min kvot idag igen…