Äpplet lockar fram så många nötter

Duger bilden åt Siegler så duger den åt mig. Notera att den är från 1997, men om man lyssnar till vissa analytiker så skulle man kunna tro att den var sprillans ny.

Apple lämnade en kvartalsrapport igår. Och marknaden fick spel. Och därefter fick medievärlden tokspel. Och allt var som vanligt i en värld som för varje kvartalsrapport blir allt dummare och dummare!

Jag har följt fruktbolaget ganska länge nu, även om mitt intresse fått ge lite vika de senaste åren. Men… jag kan inte med ord riktigt förklara hur stor påse med nötter det är som alltid börjar rassla så fort Apple nämns. Det är tur å andra sidan att jag inte behöver, för MG Siegler gör det så mycket bättre!

The bullet points:
51.2 million iPhones. Not enough.
10.3 million iPads. Too few.
4 million Macs. Why bother?
Apple Watches, iPods, iTunes, etc. Who even knows?
$50.6 billion in revenue.
$10.5 billion in profit.
$233 billion in the bank.
Shut. It. Down. Give the money back to the shareholders.”

Läs hela artikeln. Och annat från MG!

Allt och alla barns arbete borta?

"Saknade skydd. Tänk dig att din skola är den enda på Gotland som inte kan göra backup. Tänk dig att din skola drabbas av datavirus som raderar allt som sparats de senaste 20 åren. Tänk Västerhejde skola." Detta skrev Radio Gotland på sin hemsida.

”Saknade skydd. Tänk dig att din skola är den enda på Gotland som inte kan göra backup. Tänk dig att din skola drabbas av datavirus som raderar allt som sparats de senaste 20 åren. Tänk Västerhejde skola.” Detta skrev Radio Gotland på sin hemsida.

Det här är jäklar i mig helt otroligt. Och fruktansvärt skrämmande i sin nonchalans!

Ett virus släpps in på en arbetsplats och attackerar servern som slås ut. I vanliga fall, när detta uppdagas, så plockas servern ner, viruset tas bort, och servern återställs. Tack vare kontinuerlig backup av all data så försvinner ett minimum av nedlagt arbete och verksamheten kan snart återgå till den normala.

Men inte i Västerhejde skola…

Jag trodde först någon skojade, men enligt Radio Gotland har detta just hänt. Förutom det att ingen under 20 år har tagit en enda backup av skolans arbete. Vad vi får höra är att allt som lärare som elever gjort är borta. Puts väck. Existerar no more.

Hur kan det vara möjligt? Sist jag kollade var det 2016. Inte 1986. Hur kan en verksamhet som skolan inte ha backup på sina backups? Det är inte bara pinsamt, det är faktiskt inkompetent och snudd på kriminellt uselt. Detta är en verksamhet som bekostas av skattemedel. Våra gemensamma pengar har använts för att forma och lära våra barn, och lärarna har följt barnen och dokumenterat deras ansträngningar. I 20 år!

Och nu är allt borta.

Jag vill veta vad som trots allt går att rädda. Jag vill ha en åtgärdsplan för att återskapa så mycket som möjligt. Jag vill att ansvariga reser sig upp, kavlar upp ärmarna och börjar jobba. Nu! För det här är inte acceptabelt. Det ska inte hända att en skola åsidosätts på det här viset, och att data inte har säkras på ett säkert och beprövat sätt.

Betyder det här att alla betyg, omdömen och dokumentationer om våra barn är borta? Då hoppas jag att Regionens ledningskontor har budgeterat för en sån här fadäs. För det kommer att kosta att samla dessa data igen, och den kostnaden ska inte belasta övriga verksamheter inom vare sig skolan, vården eller något annat.

Ansvaret ligger helt och fullt på ledningskontoret. Det är de som ska se till att sånt här inte händer. Någonsin!

Jag är inte dum. Jag är bara lite för snabb!

Jag har gjort en så kallad "skärmdump" från mitt facebookflöde. Jag hoppas därmed att Dagens Nyheter inte misstycker då bilden i fråga trots allt ligger i länken från deras artikel. Men... annars tar jag görna bort den. Det här är lite av en gråzon faktiskt...

Jag har gjort en så kallad ”skärmdump” från mitt facebookflöde. Jag hoppas därmed att Dagens Nyheter inte misstycker då bilden i fråga trots allt ligger i länken från deras artikel. Men… annars tar jag gärna bort den. Det här är lite av en gråzon faktiskt…

Idag delade jag en länk till en artikel i Dagens Nyheter. Jag vet inte om ni läst den själva, om ett möte med forskaren Katarina Gospic som jobbar med den där klumpen vi har mellan öronen. Hjärnan. Om hur hopplöst föråldrad den är och hur den faktiskt ställer till det för oss ibland.

Jag har på senare tid mer än gärna hänvisat till uttrycket ”fight or flight”, slåss eller fly, som en reaktion många av oss ofta faller dit på. Omedvetet ska tilläggas, för det är väldigt få av oss som börjar slåss eller springer som ett torrt skinn så fort något oväntat händer. Vi är bättre än så. I alla fall lite bättre. Men den 40.000 år gamla prototypen bakom ögonen är inte mycket mer uppdaterad en ursprunget.

Enligt Katarina alltså. Och hon berättade det här med hur folk beter sig på internet på ett väldigt talande sätt, och hur det påverkar oss i vår syn på omgivningen. Jag tycker faktiskt att ni ska läsa hela texten, så jag tänker inte berätta mer från den. Mer än att… det där med att räkna till tio är inte så dumt faktiskt. Eller hundra.

Jag försöker sedan tidigare att själv inte agera i affekt. Det vill säga inte reagera med en gång. Det är nästan alltid bättre att vänta lite tills blodet slutat svalla, och det ger oftast ett bättre resultat. Men jag vet med mig själv att jag inte alltid klarar det. Speciellt i vissa situationer, men det är något jag jobbar med. Jag misslyckas ständigt, men jag försöker åtminstone.

Det borde fler göra. Men läs gärna intervjun med Katarina Gospic först. Ni hittar den i länken nedan. Fundera sedan hur du själv gör…

http://www.dn.se/kultur-noje/du-ar-dum-hon-vet-varfor/

”Ei häude på Fäi-Jakå”

Jag lyckades hålla mig från att blogga efter #Blogg100 i en vecka. Sedan bad farsgubben mig om hjälp med att sprida lite info om pjäsen med samma namn som här ovan. Och vem är jag att neka honom en tjänst?

Så gick det till när Jakob Karlsson blev Fäi-Jakå med gotlänningarna…

Bild från pjäsen "Ei häude på Fäi-Jakå"

”Ei häude på Fäi-Jakå” återuppstår på gården Fie i Lau. I rollerna syns från höger lektor Mathias Klintberg, Jakob ”Fäi-Jakå” Karlsson, hans hustru Anne och till vänster brodern Karl-Niklas vilka spelas av Tommy Wahlgren, Evert Jansson, Ingrid Wahlgren och Arne Olsson.

Mathias Klintberg (1847-1932) var lektor vid läroverket i Visby. Han föddes i prästgården i När och tillbringade alla sina somrar i När och Lau. Han var intresserad av det mesta, inte minst av det ålderdomliga språk som talades i socknarna på sydöstra Gotland. Klintberg ville göra en insats för att bevara språket, gutamålet, för framtiden. Under sina somrar i När och Lau träffade han bonden vid Fie i Lau, Jakob Karlsson (1857-1933).

Klintberg förstod att Jakob var en begåvad person med god formuleringsförmåga så han bad honom att berätta om livet i hembygden på sitt gutamål, i brev till lektorn i Visby. Med start 1889 kom det att bli hela 262 brev.

Dessa brev ligger till grund för det vi idag vet om gutamålet, särskilt i den dräkt som talas på sydöstra Gotland. Allt samlat i den 26 band stora Ordbok över Laumålet. Mängder av ord och uttryck blev därmed bevarade för framtiden men också kunskapen om hur man levde, vad man talade, diskuterade och drömde om på den gotländska landsbygden under årtiondena kring förrförra sekelskiftet.

Vi hoppar fram till 1990-talet då man inom Gutamålsgillet tar sig an uppgiften att ge ut Jakob Karlssons brev i bokform, ett omfattande och gediget arbete som resulterar i två tjocka volymer Fäi-Jakås fyst brevi och Flair brev fran Fäi-Jakå. Böckerna och en lång serie radioprogram om breven och gutamålet gjorde Jakob Karlsson från Fie i Lau känd som Fäi-Jakå för gotlänningarna.

2009 är det urpremiär på en teaterpjäs av Eva Sjöstrand. Ei häude pa Fäi-Jakå ges på Fäi-Jakås hemmaplan, på gårdplanen vid Fie. Pjäsen har breven som utgångspunkt och får emigrationen från Lau som en röd tråd. Här hör vi om Fäi-Jakås dröm om Amerika tillsammans med sin bror Karl-Niklas, Jakobs hustru Annes motstånd, men också hennes kärlek till hembygden. Därtill skrönor och kommentarer till livet i Lau.

Nu på midsommardagen är det nypremiär och under tio föreställningar får man chansen att uppleva teatern och en rad kringarrangemang på gården i Lau.

Mathias Klintberg finns med i pjäsen som en slags spelledare och Klintberg förklarar också uttryck och ord vilket gör pjäsen förståelig även för den som inte kan ett ord gutamål. Spelmansmusik, utställningar och blotta närvaron på en genuin gotländsk gård gör ett besök vid Fie till en helhetsupplevelse.

FAKTA:
Pjäsens titel: Ei häude pa Fäi-Jakå med undertiteln Någ skall´n prat um mens fisken sjaudar

Arrangör: Gutamålsgillet. Pjäsen spelas vid Fie i Lau vid tio föreställningar 20 juni till 28 juni 2015 med dubbla föreställningar 21.6 och 27.6. Biljetter säljs hos Lärbro Café&Bar, Wessman&Pettersson och GotlandsMedia i Visby, Närbodi och Hemse Krut&Pappershandel.

Författare: Eva Sjöstrand
Regissör: Örjan Herlitz

Jakob ”Fäi-Jakå” Karlsson Evert Jansson
Anne, hans hustru, Ingrid Wahlgren
Karl-Niklas, hans bror, Arne Ohlsson
Lektor Mathias Klintberg Tommy Wahlgren

Spelmannen Jakob Niklas Alfvegren Torsten Nilsson

Mer information om historien och teatern får man via 070-545 12 82 (Tommy Wahlgren)