Category Archives: Fritid

Föräldraskapets svåra budskap

By | | #Blogg100, Blogdump, Comic, Fritid, Gotland
Leave a comment
Det här är, vad jag förstår, en rödhake. Den fotograferade jag här om dagen mitt i trädgården. Och givetvis var jag tvungen att skämta på bekostnad av mina små sorkar...

Det här är, vad jag förstår, en rödhake. Den fotograferade jag här om dagen mitt i trädgården. Och givetvis var jag tvungen att skämta på bekostnad av mina små sorkar…

Okej, jag vet att jag nu utsätter er för ett test. Det är nästan lite elakt, för jag kommer blanda korten ganska så väl. Åtminstone för vissa, medan några kanske tycker att det är för enkelt. Trots allt, det är ju mor Ingrids förstfödde vi talar om här.

Det här hände faktiskt här om dagen, och vad jag återger är om inte ordagrannt så åtminstone näst intill. Ett ord har jag däremot ändrat rakt av för annars skulle barnen vara helt oförstående. Inte för att de garvade läppen av sig direkt, det blev snarare en version av ”men pappaaaa” därefter. Men hade jag inte ändrat så hade de inte haft en chans.

Den möjligheten ger jag inte er, men ni ska få en A och en B-fråga. Den första, A, är lite allmän och lyder helt enkelt; vad i hela friden talar vi om nedan? Fråga B lyder som följer; vilket ord ändrade jag i samtalet med mina barn? För att de över huvud taget skulle förstå vad jag talade om?

Reglerna glasklara? Då kör vi…

En helt vanlig dag hördes följande dialog i det wahlgrenska köket.
”Grabbar, har ni sett den här bilden!”
”Nä, vaddå?”
”I trädgården. Jag plåtade  den här fågeln förut, medan den badade. Jag tror det är en rödhake. Så nu får ni vara extra försiktiga där ute!
”Vaddå försiktiga? Var då?”
”I trädgården såklart. Nu måste ju läderlappen vara i närheten, så håll lite utkik åt mig emellanåt.
”Men ahhhh pappa. Skärp dig”!

Jag begär inga underverk, men vad hände där? Någon som förstod?

På landet är alltid döden närvarande

By | | #Blogg100, Blogdump, Fritid, Gotland, Miljö
1 Comment
Samlar du på regnvatten under öns vattenkris? Tag dig en minut eller två och läs igenom detta.

Samlar du på regnvatten under öns vattenkris? Det finns risk för att du skrämmer gårdagens matintag ur dig.

Jag har ett litet tips såhär i vattenbesparingens gyllene tidsålder. Ett tips som kanske låter er slippa gömma era lik i garderoberna. Dessutom misstänker jag att ni sparar in på en och annan tvätt då ni kan använda underkläderna så länge som ni planerat.

Igår flög jag som utskjuten ur en kanon från huset. Hustruns rop efter mig låg på just den där oktaven som klart och tydligt signalerar att ”nu är det allvar. Det är ingen lek. Kom hit. Nu!”

Det var knappt att jag hann få på mig byxorna innan jag var ute hos henne. Hon stod med den lilla vattenkannan i handen och pekade mot en av våra vattentunnor. ”Det är något där” sade hon. ”Jag skulle ta lite vatten, och försökte bara få undan all pollen och hängen på vattenytan. Men det var mer än pollen som rörde sig”.

Nu bor vi på landet. Och på landet så kan du ibland hitta de märkligaste djur på de märkligaste av platser. Är man inte beredd så kan det bli lite… överraskande. Ibland väldigt överraskande. Det kan hända att en orm ligger hoprullad bland vattenslangarna. Eller att en råtta stirrar på dig när du precis fått upp huvudet genom vindsluckan. Eller att en självdöd sådan trillar ner när du öppnat nämnda lucka. Ner på dig.

Så när jag närmade mig vattentunnan så hade jag stålsatt mig för en överraskning. Samt på om det skulle röra på sig eller inte. För när vatten är inblandad så är risken, eller chansen, att detta något skulle vara dött. Vad det än var, så kunde jag se att det hade päls.

”Hoppas det inte är någon av grannarnas katter” hann jag tänka.

Jag använde en av barnens gamla leksaksskyfflar. Det var en av de största ekorrar jag sett. Bortsett från att den var blöt så såg den ut att vara väldigt tjock och fin. Eller så hade den bara börjat gasfyllas, för den var stendöd. Jättestor. Jättefin. Jättedöd. Och likstel som en pinne.

Det känns väldigt, väldigt onödigt. Så se till att täcka era vattentunnor med nät, eller ha i en stör som djuren kan ta tag och klättra på. Så slipper ni att ha ett korreliv på ert samvete. Alldeles i onödan.

Fånga en våg utan att vara surfare

By | | #Blogg100, Blogdump, Fritid, Gotland, Hälsa, Miljö
Leave a comment
Det här är också en arbetsdag. I början av juni, när du stämplat ut för dagen efter åtta timmar på kontoret. Plus lunch. Därefter... detta!

Det här är också en arbetsdag. I början av juni, när du stämplat ut för dagen efter åtta timmar på kontoret. Plus lunch. Därefter… detta!

Värmebölja över Sverige, och flera veckor kvar till semestern börjar. Det är ju nästan så man skulle kunna bli deprimerad, men… slipper du bilköer, försenade tåg och ett par tre timmars arbetspendling så kan du göra lite annat. Som till exempel svänga förbi en av Gotlands fantastiska klappstensstränder, möta upp familjen där och njuta av tillvaron.

Om du dessutom bara har några minuter till en pizzeria kan du tillsammans med familjen även käka dagens middag vid nämnda strand, och sedan ligga kvar och smälta skrovmålet. Du hinner prata lite med dina nära och kära. Du kan avreagera dig lite, och få bort lite arbetsrelaterade stressnivåer, genom att kasta macka med barnen. Och du känner hur du slappnar av lite, lite för varje våg som slår in längs strandkanten.

Kort sagt, carpe jäkla diem! Jag tror jag tar med mig en sovsäck nästa gång…

The Big Picture, eller en liten pinsamhet

By | | #Blogg100, Blogdump, Fritid, iPhone
Leave a comment
Några bilder. Bland många andra. Väldigt många andra. För många?

Några bilder. Bland många andra. Väldigt många andra. För många?

Jag passerade en liten… milstolpe i fredags. Och jag har ingen aning om jag ska vara stolt, rädd eller skämmas över det. Visst, jag är väldigt nöjd med att jag passerade den tillsammans med min fru. Det hade känts lite märkligt om det hade varit med någon annan.

Inte för att jag tror att hon skulle ta alltför illa upp. Faktum är, att jag tror att hon inte ens skulle bry sig över huvud taget. Det är faktiskt så illa. Hon skulle inte ägna det en tanke, inte på samma sätt som jag gör. Okej, kanske lite. Jag tror faktiskt att hon eventuellt skulle säga åt mig att ta bort den. Plus några till. Men bara om hon skulle orka bry sig.

Eller om det dök upp på teven. Då hade hon nog härsknat till lite. Speciellt om jag inte tagit bort det efter att hon bett om det. Det skulle bli lite för tydligt även för henne. Om hon brydde sig.

Jag nämnde att det var en liten milstolpe. Inget större, sett till den större bilden. Men siffran är stor. Sex tusen, och mycket mer i megabyte räknat. För trots mina uppoffringar, trots alla backups och migrationer och kopieringar och raderingar så… har jag passerat sex tusen bilder i min telefon.

Summerat tror jag faktiskt jag kan påstå att jag har fler bilder i min telefon än vad min mor tfotograferat. Under hela sitt liv. Det är faktiskt ganska märkligt, men framförallt lite onödigt. Jag har kommit så långt att jag knappast lär gå igenom och sortera bland bilderna jag har, utan bara lägga över dem på en hårddisk eller två.

Så vad föreställer den jubilerande bilden, den som via Apple TV:n riskerar att slumpas fram på teven? Jo, min fru såklart. Smygtagen medan vi renoverar tvättstugan.

Jag tycker hon är snygg i sina snickarbrallor!