Ett flertal redaktioner runt om i landet gav en doktor i ekonomi fritt spelrum att öka på sitt varumärke i veckan. Och jag tror inte för ett ögonblick på att han inte planerade att utnyttja media på just det sätt han gjorde. Enkelt och bekvämt, tyvärr… Bild av Gotlands Tidningar 25 januari i år.
”Det är någon jävla tomte som säger att Gotland är en skräpyta, och jag blir så förbannad så jag…”
Jag måste erkänna. Jag reagerade som alla andra! Instinktivt gick jag all-in såsom kränkt, medelålders gotlänning av hankön. Precis som jag ibland kan göra när ett visst parti med nazistiska rötter återigen ljuger i media. Och som jag nyligen gjort när en nyinstallerad president uttryckt ”alternativa fakta”.
”Jag blir så förbannad…” och så sväljer jag inte bara betet utan även sänke, flöte och hela spöet, båten och halva sjön på en gång. Igen. Jag har något gemensamt med såväl media som alla de som är lite för snabba med att dela och gilla på sociala medier. Utan en tanke på källkritik. Då blir vi alla lika duktiga och nyttiga idioter!
Den som inte vet vad som menas med en ”nyttig idiot” ska veta att även om tanken är god, så är det någon annan som tjänar på det du gör. Som drar nytta av att du gör dennes jobb utan att du själv förstår det. Jag lovar, jag blir allt bättre på att genomskåda detta. För varje gång jag går i fällan blir jag ännu lite klokare. Tyvärr kan jag inte kräva samma eftertanke av moster Agda, som sitter där vid sin dator och delar hej vilt om att ”straffen är för låga” och att ”alla pensionärer dör svältdöden”. Men när det kommer till media så borde någon kanske tänka efter lite…
Journalister befinner sig just nu, vill i alla fall jag påstå, vid lite av ett vägskäl. Jag har skrivit om det förut, men SVTs utrikeskommentatör och före detta USA-korre Erika Bjerström beskrev det fantastiskt bra med ”Medier förstärker Trumps budskap” på Journalistens hemsida. Vi är många som är nyttiga idioter. Vi är många som ger galenskapen alldeles för mycket tid i rampljuset. Det är dags att koppla in de professionella tankarna nu.
Om någon bryter mot lite tabun, beter sig lite galet och kryddar verkligheten lite genom att sparka in vidöppna dörrar, så blir genomslaget i media långt bättre än vad världens alla annonspengar kan köpa. Du får plötsligt uppmärksamhet. Folk lyssnar, på gott och ond, på vad du säger. Du är helt plötsligt någon! Journalister, och kanske framförallt deras ägare, måste börja genomskåda detta. För, handen på hjärtat, utan eftertanke agerar även en reporter med hjärtat tvärt emot vad de en gång lärt sig på journalisthögskolan.
Jag är kanske lite cynisk nu, men tro inte att även de dummaste uttalanden görs med en baktanke. För alla som säger något vill nå ut till en publik. I en värld där mediabruset är uppskruvat till 11:an måste du antingen skrika dig hes genom en megafon av bajs, eller dra ner byxorna för att bli uppmärksammad. Dina egna byxor eller någon annans. Det är därför en doktor i ekonomi kan få alla mediakanaler på bland annat Gotland att basunera ut sitt budskap och göra sig relevant och viktig. Bara genom att förolämpa gotlänningarna. Och värmlänningar.
Detta för att den gode doktorn presenterar ”alternativa fakta”. Och med ”alternativa fakta” menar jag klassiskt ljug. Och det bara för att få uppmärksamhet! Kanske är det dags att vi lär oss att stänga av hörselapparaten ibland?