Just nu är det absolut inte grönare på andra sidan!

Det hör ska föreställa en gräsklippare. Det ör det inte, utan just nu är det en stör hög med metall som har byra hjul och säger "brumm". Men någon gräsklippare är det inte!

Det hör ska föreställa en gräsklippare. Det är det inte. Just nu är det en stor hög med metall som har fyra hjul och säger ”brumm”. Men någon gräsklippare är det inte!

Alla har vi våra styrkor och svagheter. Eller hur? Jag, till exempel, är jättebra på att ordbajsa, men helt värdelös i en seriös debatt. Och om jag får säga det själv så är jag ganska så händig, men vad det gäller blanketter och byråkrati så finns det vassare knivar i lådan om man säger.

Sedan har vi en annan aspekt på tillvaron. Någon som hört talas om Murphys lag? Den om att om något kan gå åt skogen så gör det det? Eller känner ni till demogudarna? De som har en helt egen vilja och spontanitet oavsett hur mycket du än förberett ett framförande? Det finns också de som kallar det otur, men det vet jag inte om det existerar på riktigt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på, men när det gäller gräsklippare så… spelar jag i en helt egen liga. I en annan kommun. Och på fel bana!

Jag fattar egentligen inte vad jag gör för fel. Eller om det egentligen inte är jag, utan typ Murphys demogudar som rumsterar. Det skulle kunna vara Bysen också. Jag har inte riktigt undersökt den gutniska möjligheten som di sma eller just Bysen. Oavsett vad det är som härjar, så kommer inte jag och gräsklipparna som vi drar hem riktigt överens.

Den första gräsklipparen lyckades jag skära motorn på. Faktiskt. De påstår att det inte ska gå att få en motor från Briggs Stratton att skära. Men jag lyckades. Nästa maskin, av samma märke men något yngre och med elstart och större motor, segade ner sig något fruktansvärt. Den gången räckte det att byta batteri, men strax därefter tystnade den helt. Då var det elsystemet som havererade.

Lyckligtvis lyckades verkstaden fixa det, trots att jag och en kamrat försökt felsöka. Nu, för ett par veckor sedan, klippte jag vid Rucklet. När vi skulle åka hem… så dog motorn igen. Stendöd. Inte ens ett ”klick” från startmotorn hördes. Så verkstaden fick maskinen i sin ömma vårdnad igen.

Den här gången visste inte ens de vad som var fel, för mitt i deras felsökning så fungerad allt som vanligt igen. Ett litet under. Eller så föredrar gräsklipparjäkeln verkstaden framför mig. Oavsett vad felet var hämtade vi hem gräsklipparen idag. Och jag tänkte bara klippa lite, jättelite, innan jag ställde in den i skjulet. Då började klipparaggregatet spy ut rök.

Nu hoppas jag det bara var en drivrem som gav upp och slirade så det osade. Om inte, så får jag börja fundera på om vi inte ska skaffa lamm istället. För det här med att försöka köra omkring på vår tomt med en sittgräsklippare, ja det verkar ju gudarna vara emot.

Eller så är det som sagt Murphy eller Bysen som jäklas med mig…

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.