I superfilmernas gyllene tidsålder

Superhjältar på bio är hett. Och gillar du seriefigurer som kommer till liv så ska du absolut se "Batman v Superman : Dawn of Justice".

Superhjältar på bio är hett. Och gillar du seriefigurer som kommer till liv så ska du absolut se ”Batman v Superman : Dawn of Justice”. Den må vara lång och bygger förväntningarna för nästa film. Men ja, den är värd pengarna.

Varning ett:
Spolier alert!

Varning två:
Det kommer handla om amerikanska trikåer!

Igår var jag med två gamla vänner och såg ”Batman v Superman : Dawn of Justice”. Och låt oss säga som så att ja, den var värd sina 140 kronor. Ärligt talat var det faktiskt de bäst spenderade slantarna på väldigt länge.

Okej, jag är part i superhjältemålet. På senare år har den här sorten filmer gått och blivit gråare, skitigare och mer dystra. Till min stora glädje. Även om Tim Burton redan 1989 lyckades plocka fram svärtan i Batman-sagan, så har det varit först i senare tid med filmsviter som X-Men och Christopher Nolans reboot på the caped crusader som vi kunnat komma innanför skinnet på de gamla seriefigurerna.

Visst. Vi som läst sedan urminnes tider har alltid kunnat historierna bakom maskerna. Men de moderna filmerna har lyckats nå en lite annan publik, ju bättre filmerna blivit. Och den publiken har kanske inte alltid haft historierna i sin DNA som jag har. För låt oss säga att referenserna till gamla serierutor gick på steroider igår. Jag har redan skrivit om ”The Dark Knight Returns” i Frank Milers version, och hur vissa rutor i de trailers vi sett har varit helt marinerade i den historien. Men det fanns fler godbitar i filmen. Något jag tror mitt biosällskap inte hade den blekaste aning om. De verkade överleva den ovetskapen ändå. Till skillnad från andra som inte(?) klarade mötet med Doomsday.

Jag gillade även hur Zack Snyder lyckades väva samman den tidigare ”Man of Steel” och, vilket tydligen inte många håller med mig om, även på ett acceptabelt sätt lyckades skapa lite känsla inför kommande ”Justice League”. Två och en halv timme är egentligen lite för långt för en film. Åtminstone för mig. Men hade den varit kortare hade den definitivt tagit skada av allt Snyder ville klämma in i rullen.

Så… tycker jag att ni ska se filmen? Såklart tycker jag det. Lika säkert som att ni bör pallra er till bion redan om ett par veckor för att se Marvels ”Captain America: Civil War”.

Jag tror inte superhjältefilmer kan bli bättre än vad de är just nu. Och det är inga överord!

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.