Det blev ett blogginlägg. Dock inte här utan hos Zuckerbergs ansiktsboken…
Jag måste erkänna att jag faktiskt blev lite nervös. Jag visste inte vad som var fel, bara att något hade gått åt skogen. Väldigt, väldigt åt skogen. Och det var inte ens mitt fel! Tror jag…
Sent igår insåg jag att allt inte stod rätt till. Något hade gått sönder. Inte hos mig, gudskelov. Inte heller hos någon familjemedlem, varken bland de två eller fyrbenta. Nej, det var på nätet och på just den här hemsidan och den här bloggen. ”502 Bad Gateway” stod det i svart text på vit botten när jag försökte gå in på Lammlur. Inte roligt alls!
För det första var jag inte säker på vad ”502 Bad Gateway” verkligen innebar utan fick googla det för säkerhets skull. Jag var orolig att det var ”mitt” fel. Lyckligtvis inte, men det hjälpte mig inte då. Eftersom felet låg hos min leverantör fick jag ställa mitt hopp till att Web10 skulle fixa sidan under natten eller dagen som följde. Däremot störde det mig enormt att jag inte hade någon färsk backup. Ja, jag skäms! Här försöker jag backa alla mina maskiner, men just Lammlur hade jag glömt. Och det mitt under #Blogg100. Två månaders bloggande riskerade gå upp i rök. 60 inlägg av 100 befann sig för några timmar ute i Limbo utan att jag kunde göra något.
Så. Jäkla. Frustrerande!
Istället fick jag publicera gårdagens blogginlägg på Facebook istället. Och med ett annat *host, harkel* innehåll än jag tänkt mig från början. Så… man kan säga att även om jag saknade en backup på hemsidan, så hade jag i alla fall en backup-plan.
Men nu får ni ursäkta. Jag har en hemsida att göra en BUP på!
#Blogg100