Jag ska börja jobba hos Visby Domkyrkoförsamling! Det blev klart i fredags (10 oktober). Jag sade upp mig från mitt nuvarande arbete direkt efter, och mina kollegor fick veta allt i måndags.
Ja, det känns fortfarande lite overkligt! Jag har en underbar mix av skräckblandad förtjusning i magen. Nu ska vi bara lösa den där bagatellen om var vi ska bo…
Bild: Jürgen Howaldt, eigene Aufnahme 2005 enligt Creative Commons
Den senaste tiden har jag pendlat till och från ön mer än någonsin tidigare. Ja, det har till stor del handlat om nöjesresor. Barnen har fått träffa farföräldrarna, och vi har hastat fram och tillbaka för att fira en kär gammal väns svensexa och bröllop.
Det har också funnits en resa som betyder väldigt mycket för min, och hela min familjs, framtid. Jag har sökt och fått jobb på Gotland! Jag är överlycklig och vettskrämd på en och samma gång!
Dessutom har nu Anneli bett om, och fått beviljat, att byta tjänstgöringsort. Från Uppsala till Visby. Hon är lika nervös hon!
Vi skriver alltså ett nytt kapitel i vårt liv. Barnen har tagit det som väntat, det vill säga inte speciellt bra. Men efter en timmes gråt och tandagnisslan började de planera sina nya rum. Vilket inte är helt enkelt, eftersom vi ännu inte har något boende ordnat. Vi måste också se till att sälja det hus vi har i Vallentuna, så vi har en liten väg kvar att vandra.
Allt har ställts på ända, vi har ingen aning om vad som ska hända, och frågan är om vi verkligen förstått vad vi ger oss in på?
Gör man någonsin det?