Category Archives: Miljö

När jag märker att något fattats mig

By | | Blogdump, Blogg24, Gotland, Mångfald, Media, Miljö, news, Omvärld, Politik
Leave a comment
Ibland kan en tidning, eller en serietidning, bli liggandes. Oläst. Eller varför inte en dagstidning? Det kan hända att jag inte läser dem heller. Det händer. Inte ofta, men det händer.

Ibland kan en tidning, eller en serietidning, bli liggandes. Oläst. Eller varför inte en dagstidning? Det kan hända att jag inte läser dem heller. Det händer. Inte ofta, men det händer.

”Du saknar inte kon förrän båset står tomt” eller något liknande. Jag tänkte faktiskt inte på det först. Jag menar visst, jag såg ju i affären att något var nytt. Men det kunde lika gärna ha varit jag. Jag har ju inte alltid varit så snabb, eller så vetgirig, emellanåt. Så jag lade inte så mycket tankemöda på det.

Men det var där i affären det först slog mig. Och efter det så var det de ändrade profilerna på Facebook. De indikerade även de att jag inte riktigt hängde med. Att jag saknade en speciell kunskap!

Det är ju lite så, att ibland släpper du taget lite grann. Du väljer att släppa fokuset. Kopplet får släppas ut lite. Blicken dröjer sig lite, lite längre vid sidan om istället för rakt på. Men det håller aldrig i längden. Till sist får du skärpa dig. Du får ta dig i kragen och se till att avbryta den där impulsen att låta bli. Du behöver det. Du behöver insikten och kontrollen. Du behöver kunskapen och allmänbildningen!

Av någon anledning förnyade jag inte min prenumeration på Horisont när den gick ut tidigare i år. Men jag har fixat det idag. Jag är tillbaka i sadeln. Jag riktar mitt fokus framåt igen, och tar sikte långt där framme. Mot horisonten…

Nu är det dags att läsa igen!

I morgonljuset ser du det som inte setts

By | | Blogdump, Blogg24, Fritid, Gotland, Miljö, Okategoriserade
Leave a comment
En etta med sovalkov står tom i Västerhejde. Bilda kö, o hugande spekulanter...

En etta med sovalkov står tom i Västerhejde. Bilda kö, o hugande spekulanter…

Här ekar bostäderna tomma. Fast det är ju ett sommarboende, så vem hade räknat med annat. Annars är just Västerhejde ganska så aktuell som inflyttningsort på Gotland, så har råder väl snarare bostadsbrist.

Annars såg jag en möjlig hyresgäst i morse. En orädd koltrast som vägrade flytta på sig när jag och hunden kom. Men jag vet inte… det är kanske inte den ideala grannen om han ska vara så kaxig?

#Blogg24

Där skiten träffar fläkten

By | | Blogdump, Fritid, Gotland, Hälsa, Miljö, Omvärld
Leave a comment
Av de dummaste, dumma måste ändå detta ligga på top tio!

Av de dummaste, dumma måste ändå detta ligga på top tio!

Egentligen finns det annat att bli förbannad på. Jag menar, här har vi krig och elände i världen. Vi har en annalkande klimatkatastrof på gång. Politiska ledare och wannabes goes bananas, och den sista nyttiga idioten är helt klart ännu inte född.

Ändå får pulsen hos mig fart och den där blodådern jag har i pannan har växt till sig. Det finns nämligen idioter på lite närmare avstånd också. Där alla hästarna inte finns kvar i stallet. Där knivarna inte bara är oslipade utan verkar saknas helt i besticklådan. Där lyset är tänt men ingen jäkel finns hemma.

Det finns en del idioter som tror att på Gotland försvinner soporna av sig självt!

Såhär längs väg 140 söder om Visby kör såväl yrkestrafiken som privatbilisterna som om de hade djävulen själv efter sig genom Västerhejde. Och om det inte vore illa nog så slänger en del imbecilla inte bara ut skräp genom sidorutan, utan vissa gör helt enkelt ett snabbt stopp, ställer en hög med hushållssopor bredvid vägen, och kör sedan käckt vidare. Med ett eget litet berg som snabbt krymper i backspegeln. En liten höjd av tomma konservburkar, matrester, emballageplast samt hopvikta och väldigt välanvända blöjor. I en plastkasse!

Låt mig försäkra er om att det finne ett alldeles speciellt hörn i helvetet reserverat just för er!

Men så finns det ytterligare en nivå av ren och skär ondska längs vägen. Eller så är personen i fråga bara så korkad att det är ett under att idioten ens klarar ta sig ut sängen på morgonen. Jag talar om de hundägare som paketerar den lilla illaluktande högen från sin lilla favorit i en liten plastpåse. Som de sedan lämnar i diket.

Ungefär där går gränsen för mitt humanitära sinne. Dessa djurägare, som jag helst skulle vilja referera till som ”vandrande argument för retroaktiv abort”, stoppar alltså ner bajs i en plastpåse. Ett biologiskt och snabbt nedbrytbart ämne lämnas i en hög på marken, med ett skyddande membran som håller de närmaste 10 eller hundra åren. Jag skulle vilja undersöka dessa nedskräpare, för att se var i hjärnan logiken tar ett sådant krumsprång. Hur det kan bli så fel? Är de dumma på riktigt? Eller…

..skiter de bara i det?

På landet är alltid döden närvarande

By | | #Blogg100, Blogdump, Fritid, Gotland, Miljö
1 Comment
Samlar du på regnvatten under öns vattenkris? Tag dig en minut eller två och läs igenom detta.

Samlar du på regnvatten under öns vattenkris? Det finns risk för att du skrämmer gårdagens matintag ur dig.

Jag har ett litet tips såhär i vattenbesparingens gyllene tidsålder. Ett tips som kanske låter er slippa gömma era lik i garderoberna. Dessutom misstänker jag att ni sparar in på en och annan tvätt då ni kan använda underkläderna så länge som ni planerat.

Igår flög jag som utskjuten ur en kanon från huset. Hustruns rop efter mig låg på just den där oktaven som klart och tydligt signalerar att ”nu är det allvar. Det är ingen lek. Kom hit. Nu!”

Det var knappt att jag hann få på mig byxorna innan jag var ute hos henne. Hon stod med den lilla vattenkannan i handen och pekade mot en av våra vattentunnor. ”Det är något där” sade hon. ”Jag skulle ta lite vatten, och försökte bara få undan all pollen och hängen på vattenytan. Men det var mer än pollen som rörde sig”.

Nu bor vi på landet. Och på landet så kan du ibland hitta de märkligaste djur på de märkligaste av platser. Är man inte beredd så kan det bli lite… överraskande. Ibland väldigt överraskande. Det kan hända att en orm ligger hoprullad bland vattenslangarna. Eller att en råtta stirrar på dig när du precis fått upp huvudet genom vindsluckan. Eller att en självdöd sådan trillar ner när du öppnat nämnda lucka. Ner på dig.

Så när jag närmade mig vattentunnan så hade jag stålsatt mig för en överraskning. Samt på om det skulle röra på sig eller inte. För när vatten är inblandad så är risken, eller chansen, att detta något skulle vara dött. Vad det än var, så kunde jag se att det hade päls.

”Hoppas det inte är någon av grannarnas katter” hann jag tänka.

Jag använde en av barnens gamla leksaksskyfflar. Det var en av de största ekorrar jag sett. Bortsett från att den var blöt så såg den ut att vara väldigt tjock och fin. Eller så hade den bara börjat gasfyllas, för den var stendöd. Jättestor. Jättefin. Jättedöd. Och likstel som en pinne.

Det känns väldigt, väldigt onödigt. Så se till att täcka era vattentunnor med nät, eller ha i en stör som djuren kan ta tag och klättra på. Så slipper ni att ha ett korreliv på ert samvete. Alldeles i onödan.