Med barnkammaren som mål

En bräkande lammunge.

Vi har träffat lamm. Och lammungar. Som alla som varit på Gotland vet, så är det en stor skillnad på dessa två. Bokstavligen!

Livet är varierande. Jag menar, idag fylldes mitt flöde i sociala medier av väldigt många olika bilder. Vissa var bakis medan vissa härjade i trädgården. Vissa gick i tåg, medan andra valde att titta på. Många hade en helt vanlig dag hemma, andra passade på att göra utflykt i det vackra vädret.

Jag är uppvuxen på landet. Vi hade egna lamm. Hos grannarna runt om fanns det hästar och tjurar. Jag hade kusiner som födde upp grisar, så jag vill påstå att jag har… en liten, liten känsla av vad jordbruket betyder. För ön. För oss. För allt!

Så vi hälsade på en kompis med familj. Det var inget spontanbesök, för vi har planerat detta ett tag. Vi ville komma medan naturen leker barnkammare. Och det är den just nu. Så därför var de så roligt att få hälsa på vid Puttersjaus Gård.

Jag tror sönerna kunde ha suttit med lammen ännu lite längre… Även Anneli!

Ungar och lammungar. Plus en fru.

Ungar och lammungar. Plus en fru.

En underbar vintermorgon

Vitt på marken och frost på grenarna. Visst är det vackert?

Vitt på marken och frost på grenarna. Visst är det vackert?

Det är väl nästan så att man anmäler sig själv för spöstraff när man säger det, men i morse var det väldigt vackert ute. Solen var på väg upp, gårdagens sena snöfall utgjorde basen för den rimfrost som gnistrade på grenar, gräs och blad, och himlen var klar och kall.

Längre bort över ön, samt utåt sjön, låg enstaka tunga bymoln som sträckte sig hela vägen från valfri yta och upp, upp i luften. Men över Västerhejde var det klart och kallt. Det nöp om kinderna under min morgonpromenad, och lyfte verkligen livsandarna högt upp i luften.

Sedan kom jag på att det var andra halvan av april. Hade det varit i slutet av november eller i början av december så hade allt varit underbart. Nu… var det något som skavde!

Men solen lyckades i alla fall smälta frosten på bilrutorna innan avfärd…

Det är tanken som räknas

Tre trädgårdsslangar krävs för stt koppla ihop regntunnorna vid lillstugan med kubiktanken bredvid bryggarhuset. Kom inte och säg att jag inte gör vad som krävs för Gotlands vattentillgång.

Tre trädgårdsslangar krävs för stt koppla ihop regntunnorna vid lillstugan med kubiktanken bredvid bryggarhuset. Kom inte och säg att jag inte gör vad som krävs för Gotlands vattentillgång.

En staräur har varit på besök idag. Det är gutamål för ”när vintern gör ett oväntat återbesök om våren”. Det är ett vackert ord. Gotlänningarna är ju lite effektiva språkligt sett, med ordet ”nättres” som närmast kan beskrivas som ”natten som var”. Det finns faktiskt ingen motsvarighet i svenskan för ”nättres”. Jag gissar att det kanske finns en kortare, fastländsk beskrivning för ovan nämnda ”staräur”, men…

..det var inte därför jag satte mig för att skriva kvällens #Blogg100. ”Staräuren” föregicks av lite regn i veckan, så alla våra regntunnor har fyllts till brädden. Därmed har jag äntligen fått börja fylla upp i min stora kubiktank. Nu står den inte där jag vill ha den. Egentligen. Men eftersom vattnet har kommit, så fick det bli en provisorisk placering.

Hoppas bara att vad som nu än har varit i tanken innan, verkligen har sköljts ur ordentligt…

Livet fortsätter och tar ny sats

Talgoxe på fönsterbläck

När du känner dig uttittad medan du klär på dig inför din morgonpromenad, så är det inte omöjligt att du är just det. Uttittad…

Det har varit lite tvära kast de senaste dagarna. Från hopp till förtvivlan, om var annat. Reflektioner och analyser har avlöst varandra. Argumentationer och dialoger. Det har varit en helg fylld av ytterligheter.

Och ändå går världen sin stilla gång. Naturen bryr sig inte om vad som händer oss människor. Livet återkommer i trädgårdar och på åkrar. Djur vaknar för vinterdvalan, återkommer från vintervistelsen eller börjar tappa sin vinterklädnad. Precis som förra året. Precis som nästa vår.

Det kanske är som du sjunger med i Allan Nilssons ”Ändlaus väiså”.

”Teid´n star still, de är mänsku sum gar”!