Är kroppen slö får huvudet lida

Gammal bild från förra året. Eftersom jag ju inte tog någon promenad idag. Och har inget att visa därifrån...

Gammal bild från förra året. Eftersom jag ju inte tog någon promenad idag. Och har inget att visa därifrån…

Min kropp är lite vrickad. Eller så är det jag, men jag skyller på kroppen!

Hustrun skulle till fastlandet idag, och åkte på en sådan tid att jag hoppade över min morgonpromenad. Det skulle jag inte ha gjort… Jag har varit sjukt trött hela dagen.

Så, för att göra plågan så kort som möjlig, avslutar vi med en väldigt kort Blogg100 idag.

Glädjen i att landa i skiten

"Ta ingen skit" är ett begrepp jag hört tidigare. Nu behövde jag dock det, för annars kan inte häcken ta sig...

”Ta ingen skit” är ett begrepp jag hört tidigare. Nu behövde jag dock det, för annars kan inte häcken ta sig…

Idag har jag inte ett skit att skriva om… jo. Vänta! Just skit kan jag faktiskt nämna. Jag har köpt det. På säck från Coop.

Okej, just det var kanske inget att skriva om. Men däremot anledningen till varför jag köpte fem säckar gödsel. Det är nämligen så att såväl jag som min fru är med i facebookgruppen Gotlands Marknad, där saker och ting byter ägare. Varje dag. Det var där som vi (hustrun egentligen) hittade sex kilo lego åt mig här om veckan, och nu hittade hon även en häck.

Det är kanske fler än jag som ser ett mönster här över helgens inköp, men faktum är att någon ville bli av med hundra ligusterbuskar vilket det tydligen fanns en köpare för. Nämligen vi.

Så det blev två resor med släpet igår för att hämta buskar från Barlingbo, och en resa med släpet idag för att skaffa jord och gödsel.

Därmed släpper jag fältet fritt för alla fekalierelaterade skämt internet nu kan komma på…

Lite trivial info på det är att jag som barn lekt på just den tomten, och i det huset, där buskarna stod. Fast på den tiden fanns det inga buskar längs infarten i Anderssons trädgård.

En blöt efterlysning i kubik

Har ni sett en sån här? Gärna utan stålramen, för jag tror nog att detta inte behövs en meter under jord.

Har ni sett en sån här? Gärna utan stålramen, för jag tror nog att detta inte behövs en meter under jord.

Har ni hört om bevattningsförbudet? Jasså, till leda. Okej, då ska vi inte tjata om det. Istället kan vi ta upp något annat. Som… att spara vatten!

Nej, få inte fnatt nu. Det här är en idé jag och hustrun haft en längre tid. Det handlar om att utnyttja det vatten vi har istället för att bara låta det rinna rakt ner i marken. Jag kan erkänna att det är lite paradoxalt eftersom roten till det mesta av detta beror på att det är för lite vatten som just rinner ner i jorden. Men bortsett från det så har vi länge funderat på hur vi bäst utnyttjar alla de kvadratmeter hustak vi trots allt har tillgång till.

Bakom ”bryggarhuset” har vi två seriekopplade tunnor som tar hand om hälften av allt vatten på det taket, och vid ”lillstugan” så har vi en tunna som samlar upp hälften som plaskar ner där. Idag passade jag på att fixa två tunnor till för att samla ihop resten, vilket kommer betyda att vi i runda slängar framöver samlar in 800 liter regnvatten.

Det är jag lite stolt över! Men faktum är att jag faktiskt vill bli ytterligare lite bättre. Och det är här efterlysningen kommer in. Jag skulle vilja ha tag på en behållare om minst en kubikmeter. Helst begagnad, men inte någon som använts för att sprida bekämpningsmedel på åkrarna. Såklart.

Jag hoppas kunna gräva ner en sådan och koppla regnvattnet från just bryggarhuset dit. Det känns sju resor bättre att använda regnvatten istället för det kommunala till trädgården. Trots allt så är ju gratis godast.

Även om jag inte på några villkor tänker dricka ur tunnorna…

Den som jobbar på sin ledighet

Vanligtvis vistas mycket av livet i skuggan av media. Alla sorters media. Men jag har denna helg låtit påsken komma i första rummet. Mer eller mindre...

Vanligtvis vistas mycket av livet i skuggan av media. Alla sorters media. Men jag har denna helg låtit påsken komma i första rummet. Mer eller mindre…

Jag har denna påsk varit förvånansvärt frånvarande. Ja, inte gentemot familjen och så. Utan frånvarande vad det gäller omvärlden. Visst har ett och annat sluppit igenom tack vare sociala medier och en radio som i stort sett stått på dag ut och dag in så länge vi varit hemma. Men ändå…

Ja, jag vet att vi haft nya bombdåd. Ja, Endre vann nu senast. Ja, en enig kritikerkår sågar senaste superhjältefilmen. I övrigt har jag känna mig trygg i min lilla bubbla.

Jag kallar det semester!

Men… I mitt jobb handlar mycket om omvärldsbedömning. Vad händer? Hur påverkar det och vad? Det mesta kan jag låta passera obemärkt. Faktum är att 99,99 av allt som sker och som når mig kan jag lämna därhän för det är helt enkelt inte relevant. Vare sig för mig eller mitt jobb. Så egentligen skulle man kunna tro att jag inte gör så mycket. Om det inte hade varit för en detalj.

Allt som jag nås av måste processas. För jobbets skull. Allt jag läser, ser eller hör måste passera ett litet filter i mitt huvud. Ett filter som hela tiden behandlar och sorterar information. Hur är detta relevant till jobbet? Hur mycket påverkar det jobbet? Påverkar det något annat?

Nya bombdåd, den här gången i Pakistan. Vad säger Svenska kyrkan centralt om detta? Ska jag vidarebefordra någon information? Facebook? Hemsidan?

Endres SM-slutspel fortsätter. Vad kan detta påverka lokalt? Är någon av spelarna aktiv som volontär i kyrkan? Till vilket pastorat hör Endre, och är det socknen eller spelplatsen som är viktigast?

Superman v Batman. En gudalik varelse möter en människa driven av hämnden, är det något att relatera till kyrkan? En premiär mitt i påsktiden, med ett annat drama som konkurrent?

All information ska bearbetas och sorteras. Förkasta eller agera? Agera nu eller senare? I vilka kanaler?

Allt detta. Hela tiden. Trots att jag har semester med familjen…