En radio för information. En radio för underhållning. En radio för… sällskap.
Min pappa är en radiot! Det är väl inte så konstigt med tanken på att han är en gammal lokalradiochef. Under många år var det en viktig del av hans värld, och jag skulle ljuga om jag försökte påstå att jag aldrig påverkats.
Jag har fragment av minnen från Gotlands Radios tid vid Donners plats. Jag har desto fler minnen från Radio Gotlands Specksrum, och jag har så smått börjat samla på mig minnen från P4 Gotland på A7. Så… lite bär jag med mig arvet från pappa. Lite är kanske jag också en radiot…
Men jag ska inte lägga allt för mycket värdering i det. Jag har mer i mitt liv än vad som färdas i etern, och även om radion i stort sett alltid står på hemma så stänger jag allt som oftast av den när jag är ensam hemma.
Idag var jag däremot inte ensam. Idag lyssnade jag på radion, och idag hörde jag hur Benny från Gotland, som nu lever som exilgute för kärlekens skull i Värmland, nästan blev mästare i ”SöndagsMorgan i P4”. Vi svarade båda fel på sista frågan…
Det är kanske inget jag hade fått veta om jag inte hade en pappa som vant mig vid att vara en radiot…
