Ännu en dag som Gotland på Instagram.
Det är produktivt att vara Gotland på Instagram. Man behöver liksom inte anstränga sig för sin #Blogg100. Den skriver sig själv…
Skönheten i allt, första inlägget från i morse.
Kommunikation i centrum, vissa möten är viktiga möten.
Fastigheter att drömma om, ett decennium med väggar.
Skrytsam skräck, på toppen av Visby.
Bilden jag har i mitt inre, när jag ser det jag känt.
Gotländska media om att statsministern inte kommer till Almedalen i sommar. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet och eget montage.
Jag skrev ett brev till Stefan Löfven i lördags. Medan övriga familjen satt och tittade på Melodifestivalens deltävling nummer två, höll jag mig mest i köket och skrev ett brev till statsministern. Ett brev jag på söndagskvällen skickade till honom och med kopia åt öns riksdagsledamöter.
Jag gav Stefan lite tips och förslag. Inget gnäll, det har tillräckligt med människor hållit på med i veckan som gått. Istället lite tips och till och med ett förslag om var han kan få sig en kopp kaffe när han blir sugen.
Brevet jag skrev var detta…
Hej statsminister Stefan Löfven.
Jag hörde att du tänkte träffa vanligt folk istället för att åka till Almedalen och politikerveckan i sommar. Vilken bra idé! Låt mig komma med ett litet tips på resmål.
Ta en avstickare till Gotland istället. Det är en fantastisk liten ö, mitt i Östersjön och full av av helt vanligt folk. Passa på att besöka Fårösund, som är en av de många gotländska samhällen som verkligen tog emot och omfamnade alla flyktingar som skickades till ön. Alltsedan Kustartilleriet lämnade ön under nedrustningen har fårösundsborna funnit nya och friska sätt att berika sin ort. Eller varför inte åka till Storsudret och träffa några av våra fantastiska bönder som verkligen utför stordåd för våra vackra landskap och med en djurhållning i världsklass.
Vill du se en bruksort som rest sig som fågeln Fenix ur askan föreslår jag exempelvis Roma och det gamla nedlagda sockerbruket. Där förädlas nu andra grödor, och företagen har bland annat utnämnts som gasellföretag. Företag som växer så det knakar.
Gotlands 57 000 öbor är nästan hundra procent inte Almedalen. Här hittar du vanligt folk som verkstadsarbetare, pensionärer, sjuksköterskor, elever och lärare, lantbrukare, arbetslösa, folk med sitt politiska hjärta till höger eller till vänster, fotbollspelare, snickare, IT-konsulter, navelskådare och fågelskådare.
På Gotland slipper du också problemet med att finna prisvärd övernattning under politikerveckan. Vi har boenden för vanligt folk över precis hela ön. Du skulle inte behöva bo två nätter i samma rum även om du stannade över de övriga 51 veckorna. Däremot förstår jag vad du menar med att det är svårt att resa till Gotland. Förra mandatperioden fanns det en chans att fixa det, men din föregångare sumpade det. Det är ett jätteproblem vi har att brottas med de närmaste tio åren. Vi gjorde allt som stod i vår makt för att vanligt folk, och vanligt gods, i hela Sverige skulle kunna resa till och från Gotland, men vi fick kalla handen av de som bestämde.
Vi vill ju att så många som möjligt ska kunna besöka vår härliga ö. Det finns de som påstår att här finner du hela världen på en och samma ö. Här finns allt! Besök en vanlig familj, ett företag, en statlig myndighet, ett vårdhem. Jag tror du kommer känna dig välkommen vart du än kommer, och du kommer träffa gotlänningar som aldrig satt sin fot i Almedalen under Politikerveckan.
Och skulle det vara så att du ändå skulle vilja besöka Visby medan du är på ön, så får du gärna kika in på en kopp kaffe. Jag lovar att ta mig tid, trots att det är väldigt hektiskt just den veckan. Du vet, det pågår ett stort arrangemang nere vid hamnen. Vi är väldigt många helt vanliga gotlänningar som jobbar stenhårt för att välkomna väldigt mycket vanligt folk just då.
Och så skrev jag under med mitt eget namn. För jag tycker man ska stå för det man skriver!
Det blåser, och snön yr utanför. Det finns andra stormar som även de yr runt där ute. Stormar man kan bli lite yr i mössan av…
Ja, men min far avskyr den! Det har han aldrig gjort någon hemlighet av, och numera är han väldigt nöjd med att bo i en lägenhet istället för i ett hus på landet. Själv… så gillar jag den skarpt. Så jag är glad över att snön nu äntligen har kommit!
Säga vad man vill om det där vita som trillar ner från himlen emellanåt, men det är allt en liten vattendelare. Bokstavligt talat. Vad jag framförallt tänker på är att antingen så gillar du snön eller så gör du det inte. Precis som för farsgubben och mig. Nej, jag är inte heller jag så värst förtjust i att skotta snö. Så kul är det absolut inte. Men han gillar inte snön över huvud taget, medan jag tycker att den gärna får vara lite selektiv med var den hamnar. Mindre på vägen, i trädgårdsgången och där jag ställer bilen. Desto mer uppskattar jag den överallt i den övrigt i trädgården.
Det är med snön som med så mycket annat här i livet. För och emot. Precis som med debatten om flyktingarna. Där finns det också de som är för och de som är emot. Och just där ska jag dra in det här med jobbet igen. Jag vet, jag har varit lite tjatig där. Men det är trots allt jul. Eller har varit. Eller hur man nu ska ha det. Vi är ju ännu inte förbi trettonhelgen så jag tror vi kan prata om att vi är i juletid fortfarande. Så länge barnen har jullov så är det i alla fall jul i mina ögon.
Just före jul gick en massa kyrkliga samfund ihop under parollen JulUppropet. För att för barnens skull uppmana politikerna till en mer human migrationspolitik. För detta har de fått ordentligt med skit. Milt sagt. Framförallt organisationen jag jobbar för har fått ordentliga dynglass skickade åt sitt håll, och det av de mest märkliga anledningar. Den mest förvirrade, och som jag minst av allt förstår, är att i och med att man uttryckt en önskan om en ”mer human politik” skulle utmåla alla de som tycker annorlunda som ”inhumana”.
Men främst tycker några att Svenska kyrkan (de nämner sällan eller aldrig någon av de andra samfunden utan enbart Svenska kyrkan) inte ska hålla på med politik. Framförallt inte partipolitik. Och definitivt inte ha några som helst åsikter om något så politiskt laddat som flykting- eller migrationsfrågan. Sånt får inte kyrkan hålla på med. Alls! Därefter påstår helt säkert att det är därför som så många gått ur kyrkan under året som gått. Bara för att liksom understryka hur rätt de har med sitt argument att kyrkan inte ska hålla på med politik.
Jag vet. Det finns inget som är en sådan massiv vattendelare som politik. Eller kyrkan. Jag vet det, och att ens försöka blanda in något om barn och flyktingar, ja det är ju bara alldeles för mycket.
Det är mycket som stormar just nu. Inte minst vädret, och snön yr som bara den runt knuten medan jag skriver det här. Men snön är vatten. Precis som vågorna. Det kan storma hur mycket som helst, och sjön kan krumbukta riktigt ordentligt. Precis som sin frusna variant ute på åkern här bredvid. Och det är jättesvårt att hantera såväl snön som vågorna medan det blåser som mest. Det är faktiskt ingen ide att försöka ibland. Inte om du verkligen måste. Stormen lyssnar inte. Vattnet slår hårt på båda sidorna om vattendelaren.
Inte förrän stormen lagt sig slutar vågorna sitt hamrande mot vattendelaren. Och när sjön lugnat sig går det att höra igen. Inte bara rytandet som nyss dominerade, utan ljudens alla nyanser. Hur det kluckar på vardera sidan om vattendelaren. Och… hur ljudet ibland speglar den andra sidans ljud.
När stormen passerat är det nästan som om vågorna skulle… lyssna på varandra. På båda sidorna om vattendelaren.
Ja, för tydlighetens skull vill jag berätta att jag jobbar för Svenska kyrkan. Om nu någon inte känner till det. Jag är först och främst människa, och på den här sidan skriver jag utifrån mig själv som person. Men jag är även kommunikatör vid Visby domkyrkoförsamling. Det är mitt jobb, och en del av mitt jobb att berätta om de beslut som demokratiskt tagits i församlingen. Det är också mitt jobb att läsa om vad andra skriver om, till, för och med Svenska kyrkan. Tro mig, det är inte alltid vackert… Jag länkar inte till något här ovan, men du hittar vad biskopar, krönikörer, partier och skribenter och andra tycker om sånt som hör Svenska kyrkan till i tidningar som DN, SvD, Dagens Samhälle, Kyrkans tidning och diverse bloggar som den här samt andra som också är bloggar men som låtsas vara nyhetsförmedlare.
