När hatet skändar något fint

Skärmdump från Twitter.

Rädslan för vad som händer på nätet kan hålla många av oss borta därifrån. Men är verkligen hatet så monstruöst stort där ute?

Allvarligt talat. Om Jimmie Åkesson hade den minsta respekt för Astrid Lindgren skulle han be svenska folket om ursäkt och omedelbart lägga ner den där grupperingen han kallar parti. Han vet att han står för allt hon avskydde, och hans uttalande är en ren förolämpning mot henne och allt det hon stod och verkade för!

Med det sagt vill jag föreslå att alla läser en mycket viktig text. Något man ska tänka på, inte bara när ni kritiskt betraktar vad era vänner gillar och delar på Facebook. Utan i livet i stort. I samtal och i er omgivning. Det är en text av Andrev Walden i Aftonbladet. Läs den, fundera på vad han skriver, och tänk på den när ni är ute på nätet, ser på teve eller lyssnar på radio.

”Rasisterna erövrade inte nätet genom att sitta i sin filterbubbla – hemligheten är att de lämnar den med jämna mellanrum.” Så skriver Andrev och berättar i samma text om den motrörelse som just nu växer snabbast på nätet.

Tänk på det när ni läser om hur Jimmie Åkesson använder Astrid Lindgren och hennes sagor för att bygga sitt varumärke.

Aktivist i mänsklighetens tjänst

Bild och länk från JulUppropets hemsida.

Jag har antecknat mig för JulUppropet. Om du vill kan du också göra det. Du hittar en länk i texten. Behöver du exempel hur internettroll beter sig, eller se hur det ser ut när en facebooksida blir lovebombad av grupper som #JagÄrHär, så finns det fina exemplar att beskåda.

Idag har jag utmanat mig själv. Därför har jag blivit beskylld för att vara naiv, PK, godhetsapostel, sverigefientlig, lögnhals och lite till. Våra vänner på internet har verkligen levererat idag.

Allt började med att den där organisationen jag jobbar för gick ut på bred front i morse och berättade om ”JulUppropet”, ett upprop jag genast var inne och antecknade mig på. Jag tycker faktiskt inte att Sveriges hårdare asylregler lirar med barnens rättigheter. Barnens behov, och framförallt möjlighet att få en trygg uppväxt istället för att bli ett smutsigt lik i någon av världens oroshärdar, går först. Jag är ledsen, men så är det bara!

Och så råkade jag i en av kommunikatörsgrupperna på Facebook se, att rasistiska troll var inne och gjorde det de brukar göra. På Svenska kyrkans facebooksida om just JulUppropet. Just då var det en lite ojämn kamp, så jag hoppade in med frågor, svar och ytterligare frågor. Och mer frågor med svar och följdfrågor…

Det tar lite på krafterna att vara en naiv godhetsapostel som styrs av PK och dessutom ljuger. Ikväll fick Svenska kyrkan även hjälp av #JagÄrHär, så nu flödar tråden av kärlek istället för hat.

Jag kommer sova riktigt gott inatt. Trots lite hårda ord kastade på mig emellanåt så vet jag att jag kommer sova riktigt, riktigt gott inatt!

Transparens: Om nu någon skulle ha missat det, så är jag kommunikatör på Visby domkyrkoförsamling. Jag skulle kunna säga att jag gjorde detta för att det bara var mitt jobb, men jag gjorde det precis lika mycket som privatperson. Om inte mer..!

I skuggan av det glättiga omslaget…

Teckning i tusch av Spindelmannen aka Spiderman.

1991. Då Spiderman fortfarande kallades Spindelmannen i sin egen tidning i Sverige. Jag var på väg ut i vuxenvärlden på allvar, och jag var om jag minns det rätt inte så ”inne” i just den här figuren. Ändå var det något speciellt med Spindelmannen. Eller rättare sagt… med Peter.

Jag skrev lite om en viss seriefigur igår. Väggkravlaren! Din vänliga kvartersspindel. Idag läste jag en artikel om den senaste filmen som är på gång. Det är nummer sex i ordningen sedan 2002, och den andra ”rebooten” som görs.

Enligt artikelförfattaren så kommer det bli lite mer humor, lite mer ”high school”, än de tidigare filmerna. Så det borde bli bra. Eller blir det det? En rolig Spindelmannen? Kan det vara trovärdigt?

Jag ska ännu plöja igenom alla de tidigare filmversionerna. Jag erkänner, jag har inte sett dem alla ännu. Men jag har läst serierna sedan 80-talet, och är det något som hela tiden följt med genom åren så är det den mörka sagan om det mobbade barnet. Den unga människan som fick sin chans till revansch, och som mycket drastiskt fick lära sig att högmod går före fall.

Hela tiden har berättelserna handlat om lille Peter. Mobboffret. Bokmalen. Outsidern. Den som vill passa in. Olyckligt kär. Och som aldrig riktigt får chansen att lyfta sig och bli… lycklig?

Dräkten och skämten, slagsmålen och jakten. Hela hjältegrejen är egentligen bara en bihistoria. Men Marvel har paketerat allt bra. Liksom med många av sina andra, samhällskritiska berättelser. Fortfarande är ju det det viktigaste. Även såhär i de sista skälvande dagarna av 2016 är berättelsen det viktigaste.

Om de så handlar om mobbade barn eller hjältar i trikåer.

Ibland är det inte fel att ta hjälp av andra

Faximil från Facebook

En skärmdump från Jack ”kwasbeb” Werners Facebook. Han brukar ibland skrämmas genom sin Creepypodden. Men här skräms han med verkligheten, och det är ännu värre!

Vi håller det kort. Ibland finns det så mycket man skulle vilja skriva om. Ibland…

..inser man att någon annan redan gjort det.

Jag ger er Jack @kwasbeb Werner, och ”En bekväm konspiration blir till”!