Ett äpple med lite eftersmak

iPad Pro. Nu med 9.7-tumsskärm och till ett mycket lägre pris. Just shut up and take my money!

iPad Pro. Nu med 9.7-tumsskärm och till ett mycket lägre pris. Just shut up and take my money!

Ja, vad ska man säga? Ännu ett Apple Event har gått till historien, och här sitter jag och försöker smälta intrycken. Men vi väntar lite med prylarna av metall och glas, och börjar med just delarna metall och glas.

Apple har i flera år jobbat för att gå från miljöns badguys till företaget med vit cowboyhatt. Nu verkar de, åtminstone enligt egen utsago, vara på väg dit. Deras anläggningar är numera nästan helt gröna, och de har till och med namngett en robot som plockar isär telefonerna helt för återvinning. Roboten heter Liam, och Apple började hela sitt event med att tala om miljön och de satsningar företaget gör för att minska sitt miljöavtryck i världen.

Ge mig något annat hemelektronikföretag som gjort det samma. Och som därefter ägnar lika mycket tid på att berätta om hur mycket deras produkter betytt för hälsan och forskningen! Om någon i det här läget berättade för mig att Apple skiftar fokus från elektroniken till att bli… något helt annat, så skulle jag inte säga emot. Det var ett tag sedan de endast var datortillverkare.

När vi kommer till presentationen av tekniken var det på gränsen till ett sömnpiller. Allvarligt, jag är fortfarande inte intresserad av någon klocka. Och jag är väl inte helt begeistrad i att ha lämnat 4-tumsskärmarna, men 5 SE är inte något som kommer få mig att återgå till det formatet. Speciellt inte utan 3D-touch!

Men till sist visade det sig att ett riktigt roligt rykte stämde. iPad Pro kommer som ”vanlig” iPad. Alla fördelarna med Pron, men med en storlek som en vanlig. Och Apple Pencil funkar. Jag visste väl att det fanns en anledning till varför jag hållit fast vid vår gamla generation 2 så länge.

Nu… ska jag bara se om jag har några sparpengar kvar.

Mentala energitjuvar stjäl energi även de

Det finns det som är värt att värna. Men tydligen finns det de som inte håller med, utan som väljer att istället håna de som vill väl.

Det finns det som är värt att värna. Men tydligen finns det de som inte håller med, utan som väljer att istället håna de som vill väl.

”Exempel på energislöseri:
Gnälla över medmänniskor som under en timme med handfast symbolik påminner sig om skapelseansvaret.”

Igår var det Earth Hour, världens största miljömanifestation. Igår var också startskottet för klubben som gillar att håna andra. De som tycker att omtanke och hänsyn är något mesigt. Något som inte är till för de tuffa och coola.

Citatet ovan publicerades av Martin Garlöv, han jobbar med kommunikation precis som jag, på hans facebookflöde. Träffsäkert och hemskt på samma gång.

Ofta hjälper det inte att påpeka, som med Earth Hour, att det handlar om en symbolhandling. Att tanken ska leda till ett bättre medvetande och förhoppningsvis en förändring. För dessa människor verkar det viktigare att göra ner andra människor och stämpla dem som töntiga. Omtanke är vekt. Att håna de veka är tufft. De som tror de kan påverka är naiva, och argument som ökad användning av stearinljus används för att förlöjliga dem som vill väl.

Det är inget annat än sorgligt. Som sagt, vi talar om världens största manifestation för miljön. Vi pratar om mängder med människor, jorden runt, som för en liten stund gör en gemensam sak för något som faktiskt är bra för oss. Något positivt. Det kan vara svårt för vissa att greppa, men vi är några som försöker se det positiva här i livet.

Det är ändå okej. Jag kommer att släcka ner även nästa år. Jag kommer fortsätta se vad jag kan förbättra i hemmet för att spara energi. Jag kommer försöka göra det jag kan. Inte för min egen skull. Utan för mina två söner. De förtjänar inte bara det bästa som går att få. De förtjänar något som är bättre än idag. Och då pratar jag om både miljön och om en värld där människor är snällare mot varandra.

Något annat är definitivt ett slöseri med energi.

När mörkret faller, tänds hoppet. I år igen…

Earth Hour. Ett enkelt sätt att agera för klimatet och miljön. Även om det såklart inte hjälper med en timme om året...

Earth Hour. Ett enkelt sätt att agera för klimatet och miljön. Även om det såklart inte hjälper med en timme om året…

Om 49 minuter är det dags för Earth Hour. Jag är lite förvånad faktiskt, för jag ”fick” inte veta det förrän igår. Även om det faktiskt har givits en och annan ledtråd under veckan som varit. Frågan är om det är jag eller kampanjen som inte riktigt lyckats i år.

Men vi kommer släcka ner här hemma. I år också. Som vanligt kommer däremot teven att vara på, men lamporna ska vara på off och det gäller även utomhusbelysningen. Som jag kommer glömma bort att slå på igen, så när jag tittar ut i morgon kommer jag börja felsöka ifall något gått sönder. Jag gör det varje år. Någon gång borde jag ha lärt mig kan man tycka.

Det är lite synd att inte Visby och Gotland kan haka på. Det skulle vara fantastiskt om man kunde visa hur ringmuren stängdes ner, del för del. Men jag förstår att det inte går då belysningen är kopplad till så mycket mer så säkerheten i stan skulle riskeras. Tyvärr, för jag hade älskat det. Och flera med mig!

Earth Hour är en genial idé, som i sig inte ger så mycket effekt men som är en fantastisk mental strömbrytare. Det gör egentligen det samma hur lite du släcker ner hemma, men om du får med dig tanken över hela året så har det en större effekt. Släcker du när du går ut ur ett rum? Har du bytt dina lampor till strömsnåla varianter? Allt ger resultat, hur lite insatsen än må vara.

Du kanske inte räddar världen. Men tillsammans kanske vi kan.

Nu är det bara 22 minuter kvar…

Med mer än plikten kräver

En blomma kan vara aldrik så skir, men ändå så kraftfull för att kunna tränga sig igenom allt!

En blomma kan vara aldrik så skir, men ändå så kraftfull för att kunna tränga sig igenom allt!

Ibland måste du göra lite mer än vad plikten kräver. Ibland behöver du göra inte bara det lilla extra, utan även välja att ta dig helt ur balans. Ibland behöver du vrida dig själv för att göra det som behövs.

Det kan vara otroligt dränerande.

Kanske inte fysiskt på riktigt. Men emotionellt gör du det så mycket att det ändå blir som att kroppen får sig en rejäl genomkörare. Idag är en sådan dag. Idag har jag arbetat lite utanför ramarna för det jag egentligen ska göra. Utanför vad jag egentligen ska göra i jobbet ska det tilläggas. Däremot så är min själ och mitt hjärta nöjda med insatserna idag, och även om känslorna ännu är i ett lite spänt läge så kommer jag troligen att somna ikväll med lite lugn i själen.

Idag har jag gjort lite mer än plikten kräver. För andras skull. För att kunna bidra till deras lugn, och för att de ska kunna koncentrera sig på varandra och ta hand om sig själva. Det var inte mycket jag gjorde. Egentligen. Och om jag gjorde det riktigt bra så märkte de inte ens att jag gjorde något. Och om de i så fall inget märkte…

..så är jag jätteglad för det! I så fall kanske jag gjorde rätt.