På landet är alltid döden närvarande

Samlar du på regnvatten under öns vattenkris? Tag dig en minut eller två och läs igenom detta.

Samlar du på regnvatten under öns vattenkris? Det finns risk för att du skrämmer gårdagens matintag ur dig.

Jag har ett litet tips såhär i vattenbesparingens gyllene tidsålder. Ett tips som kanske låter er slippa gömma era lik i garderoberna. Dessutom misstänker jag att ni sparar in på en och annan tvätt då ni kan använda underkläderna så länge som ni planerat.

Igår flög jag som utskjuten ur en kanon från huset. Hustruns rop efter mig låg på just den där oktaven som klart och tydligt signalerar att ”nu är det allvar. Det är ingen lek. Kom hit. Nu!”

Det var knappt att jag hann få på mig byxorna innan jag var ute hos henne. Hon stod med den lilla vattenkannan i handen och pekade mot en av våra vattentunnor. ”Det är något där” sade hon. ”Jag skulle ta lite vatten, och försökte bara få undan all pollen och hängen på vattenytan. Men det var mer än pollen som rörde sig”.

Nu bor vi på landet. Och på landet så kan du ibland hitta de märkligaste djur på de märkligaste av platser. Är man inte beredd så kan det bli lite… överraskande. Ibland väldigt överraskande. Det kan hända att en orm ligger hoprullad bland vattenslangarna. Eller att en råtta stirrar på dig när du precis fått upp huvudet genom vindsluckan. Eller att en självdöd sådan trillar ner när du öppnat nämnda lucka. Ner på dig.

Så när jag närmade mig vattentunnan så hade jag stålsatt mig för en överraskning. Samt på om det skulle röra på sig eller inte. För när vatten är inblandad så är risken, eller chansen, att detta något skulle vara dött. Vad det än var, så kunde jag se att det hade päls.

”Hoppas det inte är någon av grannarnas katter” hann jag tänka.

Jag använde en av barnens gamla leksaksskyfflar. Det var en av de största ekorrar jag sett. Bortsett från att den var blöt så såg den ut att vara väldigt tjock och fin. Eller så hade den bara börjat gasfyllas, för den var stendöd. Jättestor. Jättefin. Jättedöd. Och likstel som en pinne.

Det känns väldigt, väldigt onödigt. Så se till att täcka era vattentunnor med nät, eller ha i en stör som djuren kan ta tag och klättra på. Så slipper ni att ha ett korreliv på ert samvete. Alldeles i onödan.

Fånga en våg utan att vara surfare

Det här är också en arbetsdag. I början av juni, när du stämplat ut för dagen efter åtta timmar på kontoret. Plus lunch. Därefter... detta!

Det här är också en arbetsdag. I början av juni, när du stämplat ut för dagen efter åtta timmar på kontoret. Plus lunch. Därefter… detta!

Värmebölja över Sverige, och flera veckor kvar till semestern börjar. Det är ju nästan så man skulle kunna bli deprimerad, men… slipper du bilköer, försenade tåg och ett par tre timmars arbetspendling så kan du göra lite annat. Som till exempel svänga förbi en av Gotlands fantastiska klappstensstränder, möta upp familjen där och njuta av tillvaron.

Om du dessutom bara har några minuter till en pizzeria kan du tillsammans med familjen även käka dagens middag vid nämnda strand, och sedan ligga kvar och smälta skrovmålet. Du hinner prata lite med dina nära och kära. Du kan avreagera dig lite, och få bort lite arbetsrelaterade stressnivåer, genom att kasta macka med barnen. Och du känner hur du slappnar av lite, lite för varje våg som slår in längs strandkanten.

Kort sagt, carpe jäkla diem! Jag tror jag tar med mig en sovsäck nästa gång…

Ingen är väl född aktiv soffpotatis?

Ungdomens dag, där våra sorkar och jag själv passade på att prova några fritidsaktiviteter. Som bågskytte. Foto: Anneli Wahlgren

Ungdomens dag, där våra sorkar och jag själv passade på att prova några fritidsaktiviteter. Som bågskytte. Foto: Anneli Wahlgren

Nej, jag är väl inte den förste man tänker på när det gäller idrott. Trots en barndom med fotboll, orientering, terränglöpning och varpa. Plus skytte, vilket jag även tog med mig upp en bit in i vuxen ålder. Men nej, jag är inte direkt den sportiga typen.

Nödvändigtvis är inte heller mina barn det. Men jag vill faktiskt inte låta mitt egna ointresse stå i vägen för dem. Jag vill inte ens uppmuntra till ett idrottsfritt liv. Så jag vill ge dem chansen att få prova och testa sig fram.

Därför var initiativet ”Ungdomens Dag” ett både bra och viktigt sådant. Speciellt om där finns lite mer än bara de största sporterna som fotboll, hockey och hästsport. Jag hoppas detta evenemang blir återkommande, och att fler sporter och fritidsintressen passar på att visa upp sig. Inget intresse funkar för alla. Lika lite som att någon skulle vara bra på allt. Här gick det även att hitta intressen vid sidan om idrottsvärlden, som musik och brädspel. Allt är lika viktigt tycker jag.

Men… På tal om hästsport… Var det bara så att jag var ouppmärksam, eller saknades den idag? Och i så fall…

Varför?

Drippen dropp. Men Droppen drapp fick vi aldrig se…

Vi har ett fågelbad i trädgården.

Vi har ett fågelbad i trädgården.

Jag vet att det regnade i nättres. Jag vaknade av ljudet. Antingen från bryggarhusets plåttak, eller uterummets plastdito. Men det regnade. Och medan jag fortfarande lyssnade avtog det tvärt. Som om någon stängt kranen. 

Det regnade i nättres. Men när jag klev ut på min morgonpromenad‬ var regnmätaren torr som ökensand, och fågelbadet likaså. 

Det var ingen dröm, det regnade i nättres. Synd bara att det inte gjorde någon skillnad…

Ovanstående skrev jag, inte i nättres men i morse, med tanke på skvätten som trots allt kom. Jag tyckte den blev så pass bra så jag postar den igen, fast på Lammlur istället för Instagram och Facebook. Gamla grejer har ju en fallenhet att försvinna allt eftersom på de plattformarna. Men det jag lägger på bolagen är ju sökbart, så det gör sig lite, lite bättre här.

Men vi behöver regnet nu. Jag ska inte säga att jag skulle vilja ha en regnig sommar, men… Nej. Jag sa inte att vi behöver en regnig sommar!