Flyr vi framtiden, eller tar vi den med oss?

Framtiden kommer. Med skopa och larvfötter gräver den fram framtiden åt oss!

Framtiden kommer. Med skopa och larvfötter gräver den fram framtiden åt oss!

Jag tror de flesta skulle titta på bilden här bredvid, och säga att den föreställer en grävskopa. Ni skulle förmodligen till och med bombsäkert hävda att det är en grävskopa. Jag, å andra sidan, skulle kalla bilden för en tjuvtitt in i framtiden!

Men vad är framtiden? När börjar framtiden? Ligger framtiden före, eller till och med bakom oss? ”Den som inte kan minnas sitt förflutna är dömd att upprepa den” var det någon vis man som en gång sade. Ibland är det kanske lite värre om du minns ditt förflutna, men upprepar ditt handlande ändå…

Nu är jag lite för kufisk, jag vet. Men lite roligt är det ändå. I slutet av förra årtusendet var internet framtiden, och vägen dit var informationsmotorvägen. Även kallat bredband. I slutet av förra årtusendet fanns det de som var tidigt ute, och såg till att skaffa fiber till sina fastigheter. Vi bodde i en sådan fastighet. I Sundbyberg. Vi fick in fiber och drog en nätverkskabel genom hela vår trerummare, ända bort till datorn. Innan dess hade vi bara det inbyggda, uppringda, modemet i våran gamla dator.

Men framtiden fick ett abrupt slut sensommaren 2004. Då flyttade vi till Vallentuna och där fanns det ingen fiber. Bara ADSL som inte var riktigt lika snabbt som nätverket i Sumpan. Fullt tillräckligt, fast det var ju inte fiber. Vi lämnade framtiden bakom oss…

Så fick vi leva i flera år. Många år. Nio år tror jag det blev innan något hände. Och vad som hände var att vi fick fiber. Igen! Snabbare och bättre än vad nätverket i Sundbyberg någonsin kunde erbjuda. Plus teve. Och telefoni. Helt plötsligt var vi ifatt framtiden igen.

Här gör jag en liten parallell, för något efter att vi fick in fiber i huset i Vallentuna, så skaffade vi en stuga i Västergarn på Gotland. Just som vi skaffade stugan där så höll man som bäst på med att projektera för fiber i socknen. Vi tackade nej. Vi tyckte att vi borde skaffa vatten och avlopp innan vi skaffade fiber till sommarstugan kallad Rucklet. Här var vi med andra ord framme och nosade på framtiden, men backade undan.

Glädjen i Vallentuna blev kortvarig! Ja, kanske inte så kortvarig eftersom vi inte riktigt lyckades få tummen ur och välja leverantör för internet. IP-telefoni avstod vi ifrån eftersom vi gillade backup-planen med att ha gammal hederlig telefoni som fungerade även när strömmen gick. Men vi hade en massa (onödiga) tevekanaler via bredbandet i alla fall! Fram tills vi sålde huset. Och flyttade till Gotland. Vi fick smaka på framtiden, igen, och sedan lämnade vi den bakom oss. En gång till…

Bild på filmaffischen för "Tillbaka till framtiden".

Är vi tillbaka i framtiden nu? Eller har vi tagit framtiden med oss?

Två gånger tidigare hade vi lämnat framtiden bakom oss. Tre gånger om vi räknar sommarstugan. Men nu, nu är vi tillbaka i framtiden. Alldeles strax har de dragit färdigt kabeln och blåst in fiber i våra fastigheter i Västerhejde. Snart är vi tillbaka till framtiden med internet, teve och telefoni via fibern.

Så frågan är; har vi hela tiden flytt framtiden? Eller har vi hela tiden sett till att ta med oss framtiden dit vi bor?

#Blogg100

Kan inte påbörja framtiden innan dåtiden är klar…

Bild på bergsmassivet Yosemite.

Att uppgradera eller inte, det är frågan.

Mehh… Det blev så mycket krångligare att deklarera i år. Inte nog med att vi måste fylla i en K5 eftersom vi sålt och köpt hus under året, nu var ju operativsystemet för gammalt för att kunna installera Bank-ID (igen). I datorn vill säga.

Lyckades istället fylla i alla blanketter med hjälp av telefonen. Pilligt värre, dock. Men nu har jag gjort vad som förväntas av mig.

Fast… hur gör jag med uppgraderingen av datorn? Vågar jag?

#Blogg100

Min röst ligger på WOTE

Bild på Walk off the Earth

WOTE, Walk off the Earth. Duktiga musiker gör musik roligt. Då blir det en och annan timme framför YouTube!

Ett spel med ord ovan, men jag har inte en aning ifall medlemmarna i ”Walk off the earth” själva jobbar just med sina initialer. Det är å andra sidan helt onödigt att veta. Nu talar vi om musik. Och WOTEs versioner av andras musik.

För det är just som coverband jag tycker ”Walk off the earth” är bäst! Deras egna låtar är ok för en musikalisk dinosaurie som jag, medan uppfinningsrikedomen när de framför andras hits är fantastisk. Det är otroligt lätt att älska deras versioner av ”Royals”, ”Happy” och ”Somebody That I Used To Know”. Beatbox, vardagliga ting och looppedaler skapar ett härligt schvung i låtarna. Plus att flera av dem är duktiga på en hel drös av mer eller mindre klassiska instrument. Kolla ”Payphone” och varför inte härliga ”Say Something”.

Jag köper inte mycket musik. Det är sällan jag laddar ner något. Och rippa CDs har jag inte gjort sedan… väldigt länge (det kallas faktiskt digital backup, eftersom jag annars inte kan lyssna på dem i min telefon. Digital backup, inte piratkopia!). Men jag blev tvungen att plocka hem några av deras alster via iTunes.

Mina morgonpromenader krävde det!

#Blogg100

Gåvan som aldrig vill ta slut

Bild på Apples tangentbord

Ett fantastiskt slimmat tangentbord. I aluminium…

Nedanstående är troligen bara intressant för er som delar mitt intresse för fruktig elektronik. Ni är härmed varnade…

Aftonen har till viss del stått i uppgraderingens tecken. För det första; iOS 8.3 har kommit. I detta nu håller den på att installeras på min telefon! För det andra; vi har begåvats med ytterligare ett tillbehör. Idag inhandlades ett trådlöst tangentbord. Tack alla gamla medarbetare på Locum för bidraget till familjen!

Om iOS 8,3 går det att läsa om på annan plats på nätet. Vad jag främst ser fram emot att få testa är Siri på svenska. Med lite flyt hoppas jag kunna använda henne lååångt mer än mina tummar för vissa saker!

Idag medan jag var på jobb i huvudstaden så passade jag på att ta mig till Digital Inn. De är återförsäljare för Apple och det var hos dem mina jobbarkompisar på Locum skaffade ett presentkort till mig när jag slutade hos dem. Ett riktigt fett presentkort, som har givit och givit och givit i nu femton månader. Och idag gav kamraterna mig ett nytt tangentbord. Ett trådlöst. Ett jag främst tänkt använda som reserv till datorn och paddan, men speciellt till Apple TVn. Äntligen slipper jag använda fjärrkontrollen och klicka fram bokstav för bokstav så fort något ska skrivas i något fält (ja, jag kan även koppla telefonen. Men det är inte heller så kul varje gång. Och är det inte kul så har det fått bli Airplay istället). Nu kan jag äntligen bli lite effektiv.

Att sedan tangentbordet är sjukt snyggt skadar ju inte heller!

#Blogg100