”Droppen som urholkar stenen” är ett väldigt gammalt uttryck. I alla fall så mycket som jag känner till. Jag tror jag först hörde, eller snarare läste, om detta i barndomen i den redan då gammla boken ”Sportens pärlor”. Det var faktiskt en riktigt rolig bok, full med anekdoter och historier om Nacka Skoglund, Mora-Nisse, GreNoLin och andra gamla sportprofiler.
Jag föreslår en rejäl liten googling här, ungdomar. Under tiden ska jag och min kombinerade hörselapparatsrullatorkäpp berätta om en droppe som verkligen fått göra skäl för namnet. Jag talar om över tjugo års nötande, gnetande, tjatande, övertalande och till sist kanske till och med bedjande. Tjugo år. Så lång tid tog det för mig att locka över mina föräldrar från den mörka sidan!
Ja ja, vi ska inte överdriva. Det handlar inte om någon exorcism eller så. Bara den personliga triumfen att få päronen att överge fönstret till förmån för frukten. Lämna det beiga för färgen. Vika av från den breda till den smala vägen. Jag talar förstås om att lämna Microsoft Windows till förmån för Apples Mac OS.
I förra veckan, under självaste Black Friday, köpte jag tillsammans med farsgubben vad som behövdes för deras första, stapplande steg in i en värld bestyckad med Macintosh. Ända sedan hemPC-revolutionen har mamma sett till att det alltid funnits en pc i föräldrahemmet. Fram till för några år sedan lyste Äpplets produkter helt med sin frånvaro. Men så lyckades de till sist ta livet av sina gamla ericssontelefoner, och vips fick jag (med lite hjälp av många, många av deras kompisar. Man blir aldrig för gammal för grupptrycket) möjligheten att driva in en iPhone som en kil mellan dem och deras tidigare elektronikhämmande livsstil.
Ikväll har jag varit över till dem och installerat den ena av datorerna. Den andra fixar vi i morgon eftersom det visade sig att den behövde uppdatera systemet. För det är inga top notch-grejer de köpt. Nej, jag har varit noggrann med att de verkligen ska få maskiner efter det behov de har, och inte efter vad jag skulle vilja leka med. Och då blir det arbetsmaskiner där användarvänligheten går före muskler. Där mobiliteten och det visuella fått dominera över hastighet och kapacitet. Kort sagt har de skaffat en skrivmaskin och en bildburk.
Nu ska jag bara sno ihop det sista så att deras datorupplevelse blir lika mild som de droppar som fått urholka stenen. Windowsstenen som så länge varit deras kvarnsten runt halsen…