Är det mitt minne eller Swedbank det är fel på?

Skärmdump på twitterkonversation

I min frustration över att ha hamnat i telefonkö tweetar jag @Swedbank. Och blir hänvisad till telefonbanken. *suck*

Just nu sitter jag och är en aning arg. Jag skulle kolla hur mycket pengar jag hade kvar på kontot efter danmarkstrippen, och hittade ett skyddat belopp om nära fyra tusen kronor. Jag har ingen som helst aning om vad jag kan ha köpt för närmare fyra loppor!

Så vad gör man då? Jo, i mitt fall letar jag rätt på alla kvitton som jag samlat på mig under trippen. De kvitton jag hittade stämde med beloppen hos banken. Och det var ju bra, men förklarade inte det skyddade beloppet. Nu blir jag nervös!

Så vad gör man då? Jo, i mitt fall så ringer jag telefonbanken. Jag vill prata med någon där för att se om de kan hjälpa mig. Den automatiska rösten vill då att jag ska knappa in personnummer samt min kod, och ”om jag saknar kod kan jag trycka 2#”. Jag har ingen kod vad jag vet, för jag har aldrig ringt telefonbanken förut. Så jag knappar in en 2:a och trycker ned #. Då får jag veta att jag behöver en kod för att kunna tala med en handläggare. Sedan läggs luren på! Nu blir jag förutom nervös även väldigt snopen!

Så vad gör man då? Jo, i mitt fall går jag in på internet, loggar in på bankens hemsida, letar mig fram till telefonbanken, hittar hur jag beställer en kod och skaffar en sådan. Dessutom kollar jag om jag inte bara kan skicka min fråga direkt till banken med förhoppning om att jag ska kunna få ett snabbt svar den vägen. Eftersom jag tydligen bara kan få svar under kontorstid så ringer jag återigen telefonbanken, knappar in mitt personnummer och min nya fina kod och…

..får veta att det är 25 minuters kö! ”Ditt samtal är viktigt för oss, och vi besvara din fråga så snart vi kan”. Nu är jag inte bara nervös och snopen. Nu blir jag även arg!

Jag fick just 25 argument för varför mitt samtal inte är viktigt för Swedbank! Samtidigt sitter jag med nästan fyra tusen argument som säger att mitt samtal är viktigt. Väldigt, väldigt viktigt. För mig! I min microekonomi är fyra lax jämförbart med 40 miljarder för Swedbank, så jag är väldigt, väldigt orolig över vad detta beror på?

Men mitt samtal känns inte som om det är viktigt för banken… Jag hoppas bara att det är mitt minne det är fel på, och inte att det är Swedbanks datorer som fått ryck!

#Blogg100

PS. Ja, jag vet att de haft ett massivt problem det senaste dygnet, och deras FB-sida säger att de har tagit in alla resurser de har för att kunna möta alla samtal. Men det var för 13 timmar sedan!

Med lite sorg i Danmark

Familjen på plats på Atlantis och Legoland

Legoland – Atlantis. En sagolik promenad bland sagolika fiskar och sagolik dansk plast. Legoland lyckas med att attrahera hela familjen, och för detta ska de ha en liten kort applåd!

Jag ska inte måla fan på väggen, men det enda lilla smolket i dagens stora glädjebägare är att detta kanske var sista gången på överskådlig tid som familjen var på Legoland. Sista gången på kanske 20-30 år…

Den tanken suger lite!

Okej, den tanken suger jätte!!!

Detta var fjärde gången jag var på Legoland i familjesammanhang. Första gången med mina syskon och föräldrarna. Jag var väl kanske sju år då (för jag hade åldern inne för att ta körkort för legobilar. Det hade inte mina syskon, så jag fick inte ta något. Det… var ett litet trauma). Andra gången med min fru, även om vi inte var gifta ännu och det var ungeför 20 år senare. För fyra år sedan var vi här igen. Då hade vi två härliga killar med oss som hade buskul men absolut ingen förståelse för varför man skulle gå omkring och titta på alla legomodellerna.

Idag och igår gick vi omkring med en 9-åring och en 12-åring. De hade återigen buskul, och nu kunde de springa runt bland modellerna och bara… inspireras! Jag och Anneli också.

Risken finns däremot att om ytterligare tre-fyra år så är barnen inte speciellt intresserade av Lego längre. Den risken är uppenbar åtminstone för den äldste såsom tonåring med mycket annat i skallen, men också den yngste som hela tiden försöker vara lite äldre än vad han egentligen är. Därför var detta kanske sista resan med den här familjen. Intresset ligger då förmodligen inte längre hos dansk plast.

Fast nästa gång, om 20-30 år, blir det kanske som farfar…

#Blogg100