Jag vet allvarligt talat inte ett dugg om Aruba. Jo, att det är ett land vet jag. Men jag fick ta till Wikipedia för att veta att det är en ö utanför Venezuela, och är en autonom del av Nederländerna. I övrigt… Nada, zip, nothing!
Igår fick jag ett paket därifrån.
Till saken hör att just nu ligger familjens gamla Macintosh hos M-Zone på Götgatan i Stockholm. En gammal bärbar dator från 2007 ska uppgraderas och få en ny chans i livet. Sex år är en evighet för en dator, men den här fungerar fortfarande utmärkt och det enda felet är egentligen att hårddisken har blivit väldigt mycket för liten! Samt, vilket är den egentliga orsaken till ”operation rädda macen”, att operativet även det blivit för gammalt. Och när jag köpte en ny iPhone så vart det stopp!
Jag kan nämligen inte synka min musiksamling till telefonen. Inte heller göra backup av nämnda lur, eftersom det kräver iTunes 10.7 vilket i sin tur kräver att datorn har ett senare operativsystem. Men Apple säljer som bekant inte längre operativsystem på CD, vare sig hos återförsäljarna, den egna Applestore i Täby eller ens på hemsidan.
Det är egentligen det enda som är lite surt här, att jag till sist var tvungen att ringa till svenska Apple och beställa operativet på en skiva för att kunna uppgradera datorn. Men det gick smidigt, jag skulle få skivan veckan efter och allt var frid och fröjd. Jag kunde till och med betala via mitt iTuneskonto!
Men ungefär där snöt det sig. Två veckor gick och jag hade fortfarande ingen skiva! Nu var det fullt möjligt att spåra skivan medan den ännu fanns i Apples ”händer”, men bara fram tills den hamnade hos företaget som skulle sköta själva leveransen. Nämligen Posten AB.
Jag tror ni kan gissa resten. Posten beklagade att paketet försvunnit, och i förtäckta ordalag förklarade att de skiter i mig som slutkund eftersom de har ett avtal med Apple om leveransen. Inte med mig. Att jag är kund till deras kund är väl lite för abstrakt för gamla Postverket, så jag vände mig till Apple igen. Och där förstår man vad en kund är!
Dagen efter hade jag ett paket i min hand, den här gången levererad med DHL. Veckan efter lämnade jag in datorn för sin uppgradering. Den ska vara tillbaka i hemmets lugna vrå i morgon.
Igår… fick jag ett trasigt paket. Med posten. Öppet i ena änden och med en stor, röd stämpel. ”Missent to Aruba”.
Lite omständigt, men tack vare att jag köpte en ny telefon strax innan jul vet jag nu att Aruba är en autonom del av Nederländerna.





