Flyget, det ena av endast två sätt att ta sig till Gotland.
För dagen blev det en tripp tur och retur till huvudstaden. Den här gången flyger jag i jobbet. När det handlar om privata resor blir det nästan uteslutande med båt. Det är fantastiskt att dessa möjligheter finns, och avståndet mellan Gotland och fastlandet har krympt bara under de senaste åren med snabba färjor och flera flygavgångar.
Men… Gotland har Sveriges mest utsatta och sårbara läge när vi talar om kommunikationer. Samtidigt är det alltid (?) de med kopplingar till ön som drabbas så fort neddragningar kommer på tal.
Det finns bara två sätt att ta sig till och från ön, med flyg eller med båt. Inget tåg. Ingen bil. Inte heller att ta sig dit till fots. Eller med cykel, terrängfordon eller ens genom att lifta. Gotland är unikt även på det här viset! Det finns en naturlig barriär som kallas Östersjön. Vattnet är öns största tillgång, men för vissa är det bara ett hinder och en ursäkt för att exkludera ön och dess näringar.
Därför är det en riktigt, riktigt dum idé att prata om att lägga ner Bromma utan att ha ett fullgott alternativ. Därför är det idiotiskt att försämra och straffbeskatta båttrafiken, Gotlands enda landsväg!
En barnfamilj på fyra personer kan få betala sex gånger (Hej vad fel det kan bli, och jag vet inte varifrån jag fick just den siffran. Enligt vad jag skrev 2012 ska det vara uppemot 13(!) gånger) mer för att träffa mor- eller farföräldrarna på ön jämfört med samma sträcka på fastlandet. Eller mer! På sju år ökade priset med 150 procent mellan 2005 och 2012 för just en barnfamilj. Gotländska företag får betala ”strafftullar” för att nå fastlandsmarknaden. Sverige satsar över 500 miljarder framöver på infrastruktur. Gotland har i realiteten fått se en sänkning!
På vilket sätt är detta skäligt?
#Blogg100 #Gotlandstrafiken
