Till syvende och sist gissar jag att hela denna… affär egentligen bara handlar om andras pengar. Typ dina och mina…
Bild från Flickr.com och Malin Akermarks konto där. Publicerad enligt Creative Commons CCBY 2.0
Har du alltid pengar i plånboken? Eller i fickan? Är du sådan som inte litar på nymodigheter som checkar eller plastkort? Då tror jag inte du behöver läsa resten. Du är ändå trygg i din monetära lilla bubbla. Ett litet tag till…
Vi andra drabbades däremot av veckans, eller kanske till och med årets, mest fruktansvärda nyhet. Hela vår värld föll i småbitar och drömmar krossades brutalt. Ett stort, amerikanskt bolag ville skicka oss tillbaka till medeltiden på brutalast tänkbara vis.
Jag talar om Apple versus BankID. Den lilla svenska uppstickaren mot det gigantiska techmonstret från Kalifornien. Och ja, jag överdriver. Lika mycket som ”nyheten” överdrivits upp i media…
En liten kort bakgrund till det höga tonläget är att företaget Apple har regler för vad som får finnas i de iPads och iPhones som företaget säljer. De vill helt enkelt att apparna du köper eller hämtar på App Store ska vara säkra för dig, din integritet och för din lilla multimaskin. Apple har full kontroll över vad som finns på App Store, och det finns en risk att några företag inte klarar den kontrollen.
En av reglerna är att en app ska kunna fungera utan att vara beroende av andra. Det betyder att program som kräver inloggning genom den i sig fantastiska Bank ID-appen låg lite löst till. Det var detta som räckte för att vissa nyhetssajter skulle ”go bananas”.
”Diktaturfasoner”. ”Monopolister”. ”Dråpslaget: Apples regler hotar alla svenska appar med bank-id”. Någon tog i från tårna. Men var det så illa? Riskerade alla svenska swichanvändare att gå tillbaka till kontanter? Självklart inte. Men allt som handlar om Apple ger mediahusen egna pengar på banken, så ju mer det går att överdriva desto bättre. Och här kunde de verkligen gå ”all in”!
För det första; Apple vet att de som köper deras iPrylar är deras bästa vänner. Kunden är, faktiskt, viktigast för dem. Ibland kan detta ta lite märkliga omvägar som inte alltid gillas i början. Jag tänker diskettstationer, CD-spelare och plugg-ins som Flash. ”Alla” skrek högt. Speciellt de som hade intresse av att få fortsätta med det Apple valt bort. Men till största delen har dessa vägval ökat stabiliteten och säkerheten i våra leksaker. Apple vill verkligen att vi använder deras prylar, och jobbar hårt för detta.
För det andra; Ingen app är oföränderlig. Ingen app är heller för evigt utelåst från App Store. Ingen app är förlorad i sin egen genialitet. Det finns ett flertal sätt att med Apples goda minne kringgå företagets regler. Främst genom att följa dem, att skapa möjligheterna som reglerna presenterar. Skulle detta ändå vara ett problem är det egentligen de sju storägarna i Bank-ID, de stora bankerna, som behöver förändra sin struktur. Att lätta på det monopol som de sitter på, och öppna appen för andra utvecklare. Att göra den mer tillgänglig skulle troligen lösa en hel del av problemet.
För det tredje; Apple konkurrerar inte med vare sig Bank-ID, Swish eller någon annan bankleverantör i Sverige. Ännu, vill säga. Om och när Apple Pay kommer hit blir det en annan sak, och vore jag bank med intresse i Swish skulle jag vara mer orolig för dagen när iPhone har en inbyggd funktion för betalningar i Sverige. Men än är vi inte där, så bankerna äger fortfarande tillgången till våra plånböcker. Inte vi själva, utan bankerna.
Med andra ord så har hela denna mediestorm verkligen tagit plats i ett glas vatten. Ett vattenglas för smurfer. Ett smurfglas som dessutom var näst intill uppdrucket. Men nyhetsbyrån som blåste har tjänat på det. Kortsiktigt, för mitt förtroende för dem ligger ganska brunt till nu!