Att resa är att skiljas en smula…
Just nu är klockan tio över sju. Planet jag sitter i har just giriat vänster så jag inte längre ser upp mot Slite, utan istället samsas såväl Fårö som Gotska sandön i mitt synfält.
Min slutdestination den här gången är inte Arlanda. Jag ska visserligen sova där i natt. Men i morgon fortsätter jag mot England och London. ”Dela tro, dela liv” är ett nationellt projekt, och en del i detta är ett samarbete mellan domkyrkorna i Stockholm, Strängnäs och Visby. Det är olika upplägg för varje kyrka, men för Visbys del är det ett som hela ön ska kunna ta del av så småningom. Därför sitter det kollegor från både norra som södra Gotland med på planet.
Men det där hör jobbet till. Det har jag andra kanaler att berätta om i. Just nu sitter jag i ett plan några tusen meter över Östersjön. Jag kan fortfarande, om jag vrider huvudet tillräckligt mycket, skymta Sandön. Men framför mig närmar sig skärgården och fastlandet. Jag gissar att vi landar om kvart eller så.
Den här resan ska bli riktigt roligt och intressant, och jag ser verkligen fram emot allt vi ska lära oss och ta del av de närmaste dagarna. Men jag räknar redan ner…
För hemlängtan, ja det har jag redan!
