Ett stycke nostalgi på 164 sidor. Just det här numret, och dess huvudpersoner, var en favorit då för 30 år sedan!
Jomenvisst, lite nördig kan jag väl ändå medge att jag är. Kanske… Men när barnen berättar att det ska vara maskerad på fritids, och temat är hjältar, så är det ju inte utan att en annan kan bli lite extra intresserad. Och nyfiken! Speciellt när ungarna dissar ikoner som Stålis, Läderlappen (ja, ja. Okej. Batman!) och andra storheter.
Istället fastnar den förstfödde för Blixten (The Flash), och det utan att känna till att den hjälten fått en egen teveserie. Den yngste väljer lite otippat Cyborg (som faktiskt fick heta Cyborg även här). Å andra sidan var de inte så otippat ändå. Inte för dem, och inte för pappor som håller lite koll. För superhjältar har fått lite av ett uppsving bland de lite yngre. Inte så att de gör som pappa och läser serietidningar. Nej, nu för tiden kan barnen sina långkalsonghjältar genom ett annat medium. Genom konsollspelen! Och i en speciell del av konsollvärlden. Nämligen i den delen där hjältar transformerats genom dansk plast.
Vi talar datorspel med superhjältar som legogubbar. Och just exakt där är både The Flash och Cyborg en betydande del.
Därför begav jag mig ut i uthuset och rotade fram en gammal Gigant från 1985. Det är därför jag suttit och lekt med silvertejp, aluminiumfolie och toarullar. Och det är därför jag nu sitter och bläddrar nostalgiskt i min gamla tidning.
Fast jag borde krypa ner i sängen…
#Blogg100
