Det är en dag att fira ändå…

Hmmm... är jag släkt med det där?

Hmmm… är jag släkt med det där?

Idag är internationella kvinnodagen. Japp, ni har kanske märkt av den ni också. Vi har hört om det på radion, sett det i tidningarna, fått rapporterna från teven och sett hur internet gått heeeelt bananas över det.

Jag skulle verkligen kunna skriva något om allt detta. Om alla som vill fira dagen. Om alla som vill spotta på den. Om de som kommer med förslag på hur vi kan förbättra världen. Om andra som tycker att det gått för långt. Jag skulle kunna sälla mig till de som tyckte att Byggnads gjorde något bra idag. Eller ruska på huvudet åt deras misslyckande självmål.

Jag skulle också kunna spela det tacksamma kortet. Tacka mamma för att jag finns till och för att jag är den jag är. Tacka lillasyster för att hon är just min syster. Tacka alla mina tjejkusiner för att de finns där, och tacka alla andra kvinnor jag mött eller kommer att möta i framtiden. Jag skulle kunna skriva ett långt, långt brev till min älskade fru och tacka henne för den hon är, det hon gör och det faktum att hon fortfarande ser på mig med en kärleksfull blick när jag säger att jag älskar henne.

Nej, jag kommer inte göra allt detta. Jag ska visserligen berätta för frun att jag älskar henne, precis som jag gör varje dag. Men… utan att stjäla uppmärksamheten från en så viktig fråga som jämlikhet mellan könen, en fråga som vi måste låta ligga framme på bordet även de övriga 364 dagarna, så vill jag faktiskt svära i kyrkan idag…

..Grattis pappa. Du fyller ju år idag. Det är också din dag idag!

Old Man Logan

Gillar du superhjältar på bio i allmänhet, och mutanter i synnerhet, så vet jag en film du borde se...

Gillar du superhjältar på bio i allmänhet, och mutanter i synnerhet, så vet jag en film du borde se…

Ibland lever fantasin vidare. Jag vet, det är lite av en klyscha. Men den här gången är det inte min egen fantasi jag går loss på. I söndags var jag med vänner och såg ”Logan – The Wolverine” på bio. I min fantasi ser jag filmen om och om igen…

Jag ska inte sabba filmen på något sätt. Jag vet att en film är ens egen tolkning när du ser den. Precis som all annan konst. Jag har läst om Wolvie ända sedan han hette Järven. Ja, jag är så gammal att alla seriefigurer hade svenska namn. Läderlappen. Spindelmannen. Mirakelkvinnan. Dubbelansiktet… Logan, aka Wolverine, hade kodnamnet Järven och John Byrne tecknade serierna. På den tiden.

Hugh Jackman har gjort Logan på bio sedan år 2000. Med den äran, och jag hoppas han inte ger upp rollen ännu. I seriernas värld har Logan varit Wolverine från spädbarn till riktigt, riktigt gammal, och med tanke på hur datortekniken gått framåt (jag kan nog nämna ett barns rörelsemönster som inte är helt verkligt i filmen jag just sett) så kan nog herr Jackson jobba lääänge till med sin rollfigur.

Och om han vill. Jag vet faktiskt inte om det behövs längre…

En arbetsdag i någon annans skugga

Det är svårt att kratta i gången, när omvärlden stökar till det...

Det är svårt att kratta i gången, när omvärlden stökar till det…

Första arbetsdagen denna vecka. Första snöstormen denna månad. Första…

..ja, visst kan man bli lite matt ibland.

Jag fortsätter min resa med #Blogg100 genom publiceringar på Facebook, med bilder på Instagram och snärtiga texter på Twitter. Och här på Lammlur summerar jag dagen lite…

När börjar vi räkna staräurar, jag vet fortfarande inte.

Hur förstår jag eller når andra, en arbetsdags fundering.