En kvällsvana jag inte vant mig vid!

En dator, en lättöl och en påse ostbågar!

Ett sätt att slippa gå och lägga sig är att käka ostbågar, blogga och dricka lite öl. Lättöl, om jag får förtydliga mig. Det finns en sorts lättöl, en enda sort, som fallit mig i smaken. Men den säljs bara på Lidl så det är tur det finns en i Nynäshamn!
Och för den som undrar; Matlagningspincetten finns med på bilden eftersom ostbågar och tangentbord är en usel kombination. Jag vet att standardverktyget är ätpinnar, men just nu är jag för lat för det!

Jag vet inte om jag skulle vilja kalla det lustigt. Egentligen är det ju bara löjligt. Speciellt med tanke på att jag är fullt medveten om det! Kanske skulle man kunna kalla det lyteskomik, men jag vet ärligt talat inte…

Jag har lite svårt för att gå och lägga mig! Missförstå mig inte här, för jag gillar verkligen, v-e-r-k-l-i-g-e-n, att sova. Och att vakna på helgen bara för att kunna få somna om igen. Det är i gränslandet mellan sömn och vakenhet som drömmarna verkligen får fart, och fantasin inte har några gränser. Jag sover gärna, ofta och länge.

Men att gå och lägga sig är faktiskt i nivå med att käka mat. Så vansinnigt onödigt!

Ja, ja. Jag ska inte överdriva. Men det finns så mycket annat som jag hellre gör, och ibland gör, än käka och gå till sängs. På kvällen är jag som mest kreativ. Det är då min hjärna spinner som bäst och det är då jag kan få utlopp för all min kreativitet på det lätt konstnärliga planet. Det är också då jag helt och fullt totalt kan få slapphetsspatt och sitta och zappa till tre på natten. Att zappa är för mig också en kreativ och fantasieggande sysselsättning, förvisso någon annans fantasi men ändå något jag tar emot och omhuldar. Jag tror att jag som mest har följt fyra långfilmer samtidigt på olika kanaler (by the way är synkroniserade reklampauser ett otyg jag verkligen hoppas tevebolagen lägger av med direkt!). Allt glo på teve är kanske inte fullt lika kreativt som att skapa själv, men ack så skönt.

Detta beteende är också inte helt ovanligt så fort jag är bortrest från familjen. Jag jobbar lite extra under kvällen, och sedan ligger jag i sängen och bläddrar mellan kanalerna. Allt för att slippa gå och lägga mig. Allt för att inte behöva avsluta dagen. Allt för att inte behöva sluta ögonen. I ensamhet. För mig själv. Utan att höra min frus andning bredvid mig…

Jag avskyr verkligen när Anneli är bortrest. Som ikväll.
Avskyr det!

#Blogg100

Tänk om Ikeas bokhyllan Billy hette TK700fp…

Det här med att vårda ett varumärke kan man göra på flera olika sätt. Tyvärr är det inte så lätt som att ett sätt är ”rätt” medan ett annat är ”fel”. Gråzonen är hur stor som helst, och det hänger egentligen på vem mottagaren är.

Men skulle jag vara tvungen att att välja ett ”rätt” och ett ”fel” så hamnar jag allt som oftast i teknikbranchen. Och då gärna bland datorerna, för här är det skillnad på skit och pannkaka!

Jag vet, nu gör jag det enkelt för mig och nämner Apple som det goda exemplet. Vill du ha en dator? Vill du ha en stationär? Då ska du ha en iMac! Jasså, det skulle vara en bärbar? Då finns Macbook! Därefter handlar det egentligen bara om hur stor du vill att skärmen ska vara.

Ska du köpa en windowsmaskin (nu gör jag det enkelt för mig igen) så har du en uppsjö av siffror och bokstavskombinationer som definierar varje datormodell för sig. Vad sägs om en Acer Aspire Switch 10? Eller en HP 15-r067no? Nej, kundvänligt tycker jag inte att det är med långa och intetsägande produktnamn.

Men nu har det kommit en utmanare i kategorin ”Längsta tänkbara produktnamn utan egentligt innehåll”. Exemplet hittar vi inte på tekniksidan utan i bilbranchen. Mitsubishi Outlander Plug-in hybrid Seven Summits Edition… Det är nästan tjugo stavelser. För en bil. Som man förväntar sig att kunderna ska gå in i butiken och fråga efter?!?

Jag hörde radioreklamen i morse och lyckades bara nästan hålla mig från att skratta högt. På en 20 sekunder lång drapa lyckades de peta in produktnamnet två gånger. Med nöd och näppe, för de var tvungen att nämna äventyraren Renata Chlumska också.

Att vårda sitt varumärke innebär, bland mycket annat, att väljer namn på sina produkter som inte kräver en fusklapp så fort man ska berätta om den… Åtminstone i min värld.

#Blogg100

Ett mycket litet bloggjubileum!

Bild på en dator och en surfplatta

Till i stort sett alla blogginlägg använder jag något av dessa redskap. Plus min iPhone – såklart…

Idag är det den 21 mars. Det innebär post nummer 20 i utmaningen #Blogg100, och att jag därigenom lyckats ta mig igenom 20 procent av dagarna. Det har märkligt nog gått ganska så bra, och att jag så här långt är riktigt nöjd med resultatet. Det har inte varit oöverstigligt att komma på något att skriva om varje dag och vissa dagar har det gått över förväntan. Det ska bli väldigt intressant att se om jag hinner utvecklas något när jag närmar mig slutet av utmaningen.

Men vad jag redan identifierat är en inte helt klockren tidpunkt för mina publiceringar. Det har blivit lite i sista minuten, sent på kvällarna. Jag måste erkänna att jag anar en liten trötthet så här dags när klockan snarare är närmare midnatt än eftermiddagsfikat. Därför måste det till en förändring. Under dagen i morgon måste jag hitta kraft och kreativitet nog för två inlägg på Lammlur. Ett för söndagen och ett för måndagen. Bara för att jag ska slippa uppdateringar klockan tio i tolv varje dag!

Jag kanske också ska testa några nya ramar. För några år sedan vill jag minnas en artikel, eller jag tror snarare en krönika, om hur Gotlands tidningars Magnus Ihreskog fick frågan om hur långa hans artiklar var. Svaret var inte det väntade, i antalet ord eller rader nedskrivna. Nej, hans svar var ”45 minuter”. Han skulle få till en krönika på tre kvart, annars var det ingen idé.

Det är ett lite märkligt sätt att specificera sitt skrivande. I minuter istället för antalet tecken. Men varför inte? Idag är tiden det viktigaste vi har och det enda som är obevekligt. I de flesta professionella fall mäts allt i tid. I antalet nedlagda arbetstimmar med än det ena, än det andra. Kanske det är en begränsning som är rimligt?

Hinner jag göra två inlägg inom två timmar i morgon..?

Om detta borde jag skriva

Just nu händer det så mycket överallt så jag vet inte ens var jag ska börja. Saudiavtalet? Apples nya produkter eller deras problem idag med AppStore? Jobbet? Eller varför inte avsaknaden av vintern denna… vinter?!?

Men… allvarligt talat. Klockan är strax efter elva! Jag får plocka från ovanstående en annan dag…

#Blogg100

Okej, en liten grej bara.
De där direktörerna som nu beklagar sig över exporten till mellanöstern… Förstår jag saken rätt om jag tolkar det som att deras aktieportföljer är viktigare än de mänskliga rättigheterna?